Klimat

Världen behöver inte räddas

Debatten kring flygandet har rasat på sistone och påbuden om flygfria valkampanjer haglar. Men måhända blir det planterad skog som räddar oss – inte engagerade skribenter och opinionsbildare. 

Vill man vara trendig och rätt år 2018 ska man med bruten stämma deklarera att man aldrig mer ska begagna sig av flyget. Expressens Jens Liljestrand reste och såg den globala uppvärmningens framfart. Nu är det slutfluget. Andra debattörer har hängt på och Gudrun Schyman vill avkräva alla partier löfte om en flygfri valkampanj

Men världen kommer inte räddas av kulturskribenter som målar upp en postapokalyptisk tillvaro medan de upphöjer sin egen försakelse till dygd. Det är alltid en dålig idé att försöka rädda mänskligheten genom att lägga band på sig och andra medan man sippar på sin sojalatte. 

Apropå latten: Amazonas regnskogar kallas jordens lunga och dess skövling ses som en stor bidragande faktor till klimatförändringarna. Skogarna, med enorm artrikedom på en yta av 5,5 till 7 miljoner kvadratkilometer (upp till 15 gånger Sveriges areal) avverkas av kriminella nätverk som driver bort bönder, stjäl mark och utnyttjar fattiga för att hugga ner träden. Marken används för att utvinna mineraler och odla den globalt alltmer efterfrågade sojabönan. Nu går Brasiliens president Michel Temer med på förslag som i förlängningen kommer att underlätta skövling av mer skog. 

Somliga skövlar, andra planterar. Keren Kajemet (KKL) är världens äldsta miljöorganisation, grundad 1901 i Schweiz med svenskt lokalkontor sedan 1910. KKL är känt för att utveckla bevattningssystem och årligen plantera en halv miljon träd på oländiga breddgrader. Hittills har 240 miljoner träd satts i jorden, bland annat i Yatirskogen i norra Negevöknen. 

Yatirskogen står under ständig forskning, ledd av professor Dan Yakir från Weizmanninstitutet i samarbete med forskare från flera andra institut. Man har sett att skogen förutom att ta hand om miljöfarlig koldioxid och binda kol också kan påverka vädret. Under 16 års forskning har man kunnat påvisa växelverkan mellan det här typen av skog, atmosfären och klimatet. Träd på stor yta styr molnformationer och nederbörd, och kan både öka temperaturen och kyla ner efter behov. Dessutom absorberar skogen betydligt större mängder kol än man tidigare har trott. 

Med Yatirskogen som grund har man genom en sinnrik modell testat vad som skulle hända med klimatet om den här sortens skog planterades på strategiska platser som nedanför Saharaöknen och i Australien. Det visar sig att redan efter sex år skulle den globala uppvärmningen vara under kontroll. Forskarna själva är förvånade. (Obs! Se nedan kommentar/uppdatering! Red.anm.)

– Sex år är ingen tid alls, så resultatet är en smula överraskande. Men vår modell är gedigen, förklarar professor Yakir. 

Liljestrand och andra världsförbättrare kan pusta ut, de kommer inte att behöver neka sig sina flygresor särskilt länge. Fotosyntesens förmåga att omvandla det farliga till något livsnödvändigt är så nära ett gudsbevis jag kan komma och Weizmanninstitutets forskning pekar på att världen inte behöver räddas. Lite hjälp på traven och den självläker snabbt. Det är en trösterik tanke under valåret då alarmister annars har tolkningsföreträde. 

 

TILLÄGG / UPPDATERING

Jag har fått en del kommentarer och kritik på ovan text. Poängen jag ville göra var att klimatdebatten behöver de här exemplen på att konkreta lösningsidéer ständigt prövas och läggs till det större pusslet. Om inte annat så för att inte glömma att forskarsamhället faktiskt gör gedigna insatser i frågan.

Av debatten får man ofta intrycket att allt antingen är nattsvart och redan för sent, alternativt att den egna semestern är dramats främsta bov. Bådadera är utmärkta sätt att göda uppgivenhet, men desto sämre om man vill bredda engagemanget.

Dock ska jag utan omsvep medge att jag har glädjetolkat vissa aspekter av de aktuella forskningsrönen. Kanske gjorde jag det av pur lycka över att få läsa om konkret forskning som pekar i en någorlunda positiv riktning. Det är man inte bortskämd med. Därav min överdrivna munterhet.

/Anna Ekelund Nachman 

Läs REPLIKEN SOM REDER UT FORSKNINGSRÖNEN

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.