Kommuner

Ingen kommun behöver 15 kommunalråd!

På Lidingö höjde den styrande majoriteten de egna kommunalrådens löner med upp till 22 000 kronor. Men Lidingö kommun är inte ensam om fler kommunalråd och högre heltidsarvoden, den utvecklingen syns i fler kommuner. Centralt om man önskar förståelse från medborgarna är öppenhet med lönenivåerna och skälen till dem, skriver Malin Siwe i en gästkrönika.

Gästkrönika

Jaha, så får vi en regering till slut. Men en spännande följetongsfråga återstår: Hur blir det med politikernas arvode i Lidingö? Få har väl missat att det på senhösten nådde så nära revolutionära stämningar man kommer i den välmående kommunen med knappt 48 000 invånare. Den styrande majoriteten – M, L, KD och LP, Lidingöpartiet – la på egen hand fram ett förslag om arvodeshöjning för kommunalråden. KSO, moderaten Daniel Källenfors, skulle få påökt med 22 000 till 108 000 kronor i månaden. De övriga tre skulle får 81 000 kronor, + 16 000 kronor. 

Därefter la Lidingös arvodesberedning, ledd av moderaten Solveig Fröberg sitt förslag – en sänkning av gällande arvode. KSO Källenfors skulle tappa 7 000 kronor i månaden.

Men fullmäktige skickade arvodesfrågan på återremiss. Nytt förslag ska komma någon gång under våren. Fem av Lidingöpartiets medlemmar lämnade i dagarna partiet i protest mot toppstyrning i allmänhet och arvodeshanteringen i synnerhet.

Fortsättning följer. Till (skade)glädje för alla andra kommunpolitiker som kan trösta sig med att det finns folk som ställer till det för sig ännu värre när det gäller arvoden. 

I Luleå har knappt stormen bedarrat sedan beslutet att de små oppositionspartierna mister sina arvoden som gått att leva på. I stället höjs inkomsterna för de tunga S-politikerna samt det moderata oppositionsrådet, arvodena för fritidspolitiker ökar också. 

Men det är inte bara arvodenas storlek som det bråkas om, utan också hur många som ska få dem.  I Sunne ifrågasätts varför S+C ska ha ett kommunråd var, låt vara på 75 procent, när det tidigare räckte med ett. "Det är numer vanligt att kommuner har fler kommunalråd. Uppdraget har blivit alltmer komplext och omfattande", motiverade Gunilla Ingemyr (C) och Tobias Eriksson (S) i Frykdalsbygden.

I Stockholm har det tydligen blivit skitknepigt, för perioden 1991-1994 fanns det sju borgarråd i Stockholm. Efter senaste valet är huvudstaden uppe i 15. I Lund har man ökat från fem till sju med rådstitel. I betydligt större universitetsstaden Umeå nöjer man sig med två kommunalråd, (S), och ett oppositionsråd, (M). Man snålar med titlarna, men inte med heltidsarvoden. Det har betydligt fler. Hur politikerna än gör blir det alltid diskussion om arvodesförändringar. Insändare om den växande politikerklassen som gynnar sig själv samtidigt som den lägger ner skolor, har usel mat på äldreboende...

Ingen kommer någonsin att göra alla nöjda. Men för att medborgarna ska ha förståelse för besluten om antal heltidspolitiker och deras villkor, samt antalet politiska sekreterare, krävs mer öppenhet.

Ange lättillgängligt på kommunens hemsida hur mycket de ledande företrädarna – de som har en årsinkomst från politiken som är över Svenssonsnittet för heltid – tjänar. Gärna översatt till månadslön. Smussla inte igenom ett relativt lågt grundarvode som plussas på med styrelsepengar från kommunala bolag och liknande. Ett arvode i höjd med riksdagsmannaarvode går att motivera även i en liten kommun. Men bara ett. Femton kommunalråd går inte att argumentera för någonstans. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.