Sjukvård

Vad händer när vård som skadar blir lönsam?

Om syftet med att bryta inte skada-principen är att en klinik ska tjäna pengar behövs ingen avancerad etisk diskussion för att finna det förkastligt.

Nyheten om Ultragyn har fått många att förfasas. Den privata skattefinansierade gynekologkliniken misstänks ha gjort onödigt stora operationer. Alternativt gjort lämpligt små operationer men påstått att de varit stora. I bägge fallen antas syftet varit att få mer ersättning från landstinget, av våra skattepengar. Enligt Expressen har operatörerna fått individuella bonuspengar av kliniken i proportion till hur mycket skattepengar varje operation drar in. 

Om gynekologerna har skurit i frisk vävnad i kvinnors kroppar har ett allvarligt brott mot läkaretiken skett. Grunden i den hippokratiska eden är non nocere - inte skada. För att värna inte skada-principen måste läkare avstå från onödiga ingrepp och behandlingar. Om syftet med att bryta principen är att kliniken eller operatören ska tjäna pengar behövs ingen avancerad etisk diskussion för att finna det förkastligt. Men om patienten själv vill genomgå ett onödigt ingrepp ställs patientens autonomi mot läkarens löfte att inte skada.

Vården ska framträdesvis ersättas efter vilket värde den ger patienten. Konceptet kallas värdebaserad vård och patienterna själva ska vara delaktiga i att sätta upp kriterier för vad värde är. Med den reformen stärks patientens autonomi. En patient som själv väldigt gärna vill bli opererad kommer uppleva stort värde av att faktiskt bli det, och den klinik som genomför den onödiga operationen kommer få mer av skattepengarna eftersom den varit värdeskapande. Samtidigt kommer ingreppet vara busenkelt och därmed billigt, eftersom patienten inte behövde det.

Kliniken som i stället inte vill skada och avstår från att göra ingreppet har inte skapat värde för patienten, och får förstås heller inte de pengar en operation skulle gett. Det blir olönsamt att inte skada. Onödiga ingrepp och behandlingar gynnas och ett kunden har alltid rätt-tänkande tar sin början.

Har då patienten rätt? Ja, till en bedömning. Hälso och sjukvårdslagen (HSL) slår fast att “varje patient (…) snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd.” Men om bedömningen kommer fram till att inga åtgärder behövs kan patienten inte tvinga sig till dem. Omvänt gäller förstås att patienter har rätt att avstå ingrepp och behandlingar som läkaren bedömer nödvändiga. 

Men när värdebaserad vård nu har införts, eller är på väg att införas, i Stockholms läns landsting kan HSL komma att sättas ur spel. Alla privata kliniker vill ha patienter för att få in pengar. Och de vill alla skapa värde för patienterna för att få så mycket pengar som möjligt. Då går vi mot att autonomiprincipen ställs över icke skada-principen. Vi riskerar en ohelig allians mellan privata vårdgivare och friska patienter. De friska ges onödig vård som tack vare sitt värdeskapande ger stora vinster från offentliga medel till skrupelfria företagare i vårdbranschen. Det i sin tur betyder mindre pengar till den offentliga vården som inte ser värdet i att skada. Och när den offentliga vården går på knäna på grund av personalbrist och nedskärningar pekar politikerna på de privata vårdgivarna. Där ska vården ske, menar man. Till exempel på Ultragyn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.