Ekonomi

Vad får de boende i Gräsmark för skattepengarna?

Polisen avsätter i dag stora resurser för att skydda blåljuspersonal i samband med utryckningar i så kallade utanförskapsområden, som staten nästintill förlorat till subkulturella grupper. Parallellt med dessa absurda, utryckningar löper inte bara konsekvenserna av polismyndighetens omorganisering utan även polisbristen.

Krönika

Förra veckan träffades polisen och kommunpolitiker från norra Värmland för att prata om polisnärvaron i norra delarna av länet. Mötet föranleddes bland annat av en händelse i den värmländska orten Gräsmark där en kvinna attackerades med yxa i sitt hem. Ambulanspersonalen som kallades till platsen ville ha polisens hjälp innan de åkte fram till kvinnans hem eftersom gärningsmannen fortfarande befann sig på platsen. När SOS-operatören frågade polisens frustrerade operatör, som inte hade någon patrull i närheten att skicka, vad de skulle göra blev svaret  ”Då får hon (kvinnan) ju dö då, i så fall”. 

Redan för två år sedan anlitade 65 av 208 kommuner väktare eller ordningsvakter för att patrullera och skapa trygghet på offentliga platser efter att den synliga polisiära resursen i kommunerna hade minskat. I stadsdelar i Stockholm där invånarna har tillräckligt god ekonomi syns idag en ny trend med privat anlitade vaktbolag som patrullerar och skyddar boenden i dessa områden mot brott. Adam Cwejman skrev nyligen i Göteborgs-Postens att dagens svenska ojämlikhet handlar främst inte om tillgång till samhällsfunktioner som skola, utan om tillgången till grundskydd. 

Som den tyske sociologen Ulrich Beck påpekat tenderar de medborgare som anser att statsmakten inte förmår att hantera svåra frågor, att leta efter nya metoder och arenor för att själva lösa olika sociopolitiska problem. Marknaden är en sådan arena, och privata vaktbolag som patrullerar bostadsområden är ett ypperligt exempel på en metod medborgarna har till förfogande för att lösa sina trygghetsproblem. Här i döljer sig dock en obehaglig fråga. Vad händer när de som inte har samma tillgång till marknaden når en punkt där de inte längre finner sig i att staten inte kan skydda dem? Vad händer när de som finner sig i kriminellas klor sviks av staten och själva måste värja sig mot dem som fråntar dem trygghet, rätt till tryggt näringsidkande och rätt till en trygg tillvaro? 

När staten misslyckas med sin mest fundamentala uppgift, minskar både tilliten till och förtroendet för den. Det som inte betraktas som legitimt, har vi dessutom svårt att fullt ut förlita oss på och rätta oss efter. I de områden där statsmakten tappat mark vacklar redan både tilliten till och respekten för staten och dess myndigheter. Hur mycket mer mark har vi råd tappa i dessa områden? När Svenskt Näringslivs före detta ordförande ställde den fullt logiska frågan vad fan han fick för den skatt han betalar, blev det ett ramaskri. Men den frågan förtjänar ett svar. Vad fan får de i Gräsmark får den skatt de betalar till staten? Inte är det trygghet i alla fall! 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.