Sjörapporten är som en sorts daglig poesiuppläsning i P1, med exotiska ortsnamn och fyrar. Syd Utsira, Fiskebankarna, Hallands Väderö, Hoburgen, Landsort. Jag har genom åren lystrat speciellt till upplysningarna om vattenståndet i Vänern. I haven går det upp och ner, men i Vänern höll det sig i många år kring ”60 centimeter över referensytan på sjökortet”. Finns den där referensytan, började jag undra. Nu är vattenståndet där – och då blir alla oroliga.
Sjöfartsverket går ut med besked om sänkt djupgående för fartyg i Vänern. Varje decimeter i sänkt djupgående beräknas motsvara omkring 100 ton mindre i last per fartyg. 10 oktober gick vattenståndet under referensytan, då kom höstens andra beslut om sänkning. ”Det här innebär ju stora pengar för rederierna”, enligt Charlotta Segerström, Sjöfartsverkets chef för lotsområde Vänern.
Vattnet som saknas kommer till stor del norrifrån. Klarälven som går genom hela Värmland och mynnar ut i Vänern har jag aldrig sett så låg som i höst. I Karlstad är vattnet rekordlågt. Ursprunget till namnet Sandgrund (tidigare danspalats, numera konstmuseum med verk av Lars Lerin) blir tydligt.
Kommuner längs Sveriges älvar har planering för översvämningar. Men torka? När jag började ringa runt var det svårt att få besked, men inte från Fortums vattenregleringsexpert Claes Kjörk. I norra Värmland ligger den stora dammen i Höljes. Han kunde berätta, till och med om Torsbyföretaget Vildmark i Värmland och deras berömda flottar på Klarälven. Under sommarens långa värmebölja släppte kraftbolaget extra vatten, både för att flottarna skulle kunna ta sig fram och för fisket. Vattnet blir varmare vid lågvatten och öringen kan dö.
Den extrema torkan kan inget kraftbolag avhjälpa. ”Om den sista vattendroppen har kommit från himlen blir det som det blir”, säger Claes Kjörk. Men Fortum planerar för förväntad brist på nederbörd. Det värsta vore en riktigt kall vinter med lågt vatten i älven. Då kan det uppstå isproppar. För att hindra det måste det finnas så mycket vatten i dammen att 50 kubikmeter per sekund kan släppas ut. Vattnet som finns i magasinet nu räcker, även om det blir väldigt lite nederbörd i vinter.
För kraftbolag har sommarens torka inte bara varit en nackdel. ”Vi fick inte lika mycket klagomål som vanligt. Så här lite regn har vi inte fått någon sommar sedan Höljes-dammen byggdes 1963. Folk verkade förstå att det inte är vårt fel att det inte regnar. Men nu klagar folk igen på att vi släpper för lite vatten.”
Hur mycket måste det regna för att Vänern ska få normal nivå, 40 till 60 cm över referensytan på sjökortet? Tillrinningsområdet är för stort, SMHI kan inte ge exakt besked. Vid i mitt hus i Västerdalarna saknas några hundra millimeter jämfört med en normal sommar.
Det motsvarar flera veckor med ösregn. Sådant höstväder önskar ingen, även om det skulle vara bra för naturen. När utsatta kommuner äntligen har tagit till sig den ökande risken för översvämningar kommer alltså en ny, för Sverige överraskande, oro: inte bara grundvatten utan också sjöar och vattendrag påverkas av långvarig torka. Hur ska vi klara det?
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.