Krönika
Forskning
25 oktober 2019 kl 05:00

Trumfkortet ”forskning visar” måste synas

Skribent

Nils Karlsson
fd kommunalråd (MP), föreläsare och filosof

Det här är en opinionstext

Ja, träd kan sänka brottsligheten. Det finns det forskning som visar. Men den som i debatten hävdar sig med argumentet "forskning visar" bör tänka till. 

I styrelserum, i partiledardebatter, på ledarsidor, bland krönikörer och kolumnister, i fikarummet, i debattartiklar, ja – nästan varhelst det ska fattas beslut, eller frågor diskuteras, används orden ”forskning visar” som ett argument. Ibland är det relevant och ibland inte, oavsett vilket är det alltid meningslöst om det inte följer med en källhänvisning. För att vi ska kunna avgöra om forskningen är relevant bör vi få tillgång till den; forskningen.

Om jag skulle få för mig – det får jag inte, så ni kan andas ut – att skriva en debattartikel om att en åtgärd mot brottslighet skulle kunna vara att plantera träd så hjälper det alltså inte att allmänt säga att forskning visar att träd är effektivt mot brottslighet. Nej, i sådana här tider där brottsbekämpning mest diskuteras i termer av hårdare tag och längre straff skulle ingen tro mig om jag inte specifikt nämner till exempel studien ”The relationship between tree canopy and crime rates across an urban–rural gradient in the greater Baltimore region”, som visar att träd kan minska brottsligheten i ett område med upp till 12 procent.

Numera är kunskap om vad forskningen faktiskt säger bara en googling bort. Så alla med tillgång till internet bör göra det till en vana att alltid kolla vad forskningen visar när någon anför det som retoriskt grepp.

Ett problem med ”forskning visar” är att forskningen ganska ofta inte alls visar det som den som använder argumentet tror. Forskare är väldigt sällan kategoriska i sina slutsatser och när deras resultat sprids så kommer förbehållen ofta inte med. En liten korrelation mellan två fenomen kan i media blåsas upp till saker som ”lightläsken orsakar den dolda sjukdomen” eller något liknande. Inget skadar ens trovärdighet i en debatt så mycket som när man blir påkommen med att blanda ihop orsaker och sammanträffanden.

Nästa bekymmer är att vad forskningen visade i går inte alls behöver vara vad forskningen visar i dag. Studier och rapporter är ofta färskvaror eftersom mätmetoder förändras och vi blir bättre på att utesluta yttre påverkan. Till exempel skulle jag kunna påstå att forskning visar att kött ruttnar på grund av dess inneboende ruttningsessens, eftersom Aristoteles experiment visade det. Tills man kom på att experimenten borde genomföras i slutna kärl i stället. Nu visar forskningen något annat. Återigen, hänvisningen ”forskningen visar” blir helt meningslös om man inte samtidigt kan berätta om vilken forskning det handlar om.

Vad forskning visar är självklart inte ointressant och inga beslut blir bra om de inte bygger på kunskap om verkligheten. Även om det fortfarande inte går att gå från ett är till ett bör – vilket är ytterligare ett exempel på misstag personer som kör ”forskning visar” ibland gör. De tror att det räcker med fakta. Att forskning visar att träd, ju högre desto större effekt, minskar brottslighet betyder inte att vi ska släppa allt annat brottsförebyggande arbete för att i stället börja plantera.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 25 oktober 2019 kl 05:00
Uppdaterad: 25 oktober 2019 kl 09:29

Skribent

Nils Karlsson
fd kommunalråd (MP), föreläsare och filosof