Krönika
Extremism
21 augusti 2017 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Tondöv tårta för tankarna till Marie Antoinette

Sverige befinner sig i en kris vad gäller människors mest grundläggande behov av trygghet. Det svenska politiska etablissemanget har fortfarande inte visat att man begriper allvaret i det.

Först Barcelona på torsdagseftermiddagen. Sedan Cambrils och det misstänkta terrorattentatet i Åbo under fredagen. Jämfört med hur det sett ut efter tidigare dåd i vår närhet, fortsatte livet ändå som vanligt i Sverige. Attackerna dominerar varken nyhetsflödet eller sociala medier som tidigare. DN:s rubriker dagen efter kretsade till stor del kring Trump. Terrorhotet i Europa är så närvarande och så överhängande att det blivit en del av vardagen, också i Sverige. 

På så vis har svensk politik att hantera en ny sorts otrygghet. "Otrygghet" som politiskt tema rör inte i första hand ekonomi eller sådant som osäkra anställningar. Otrygghet har blivit en fråga som mäts inte i karensdagar, utan i betongsuggor. 

Därmed befinner sig svensk politik i de fundamentala skikten av den mänskliga behovshierarkin. Det handlar om rädsla för liv och lem. Det är vad som griper tag i varje normal människa som ser bilder på 7-årige Julian, eller 11-åriga Ebba, mördade med avsikt av en rörelse som skulle mörda fler om den bara kunde, och om inte europeiska stater lade ner betydande resurser på att hindra den.

Och fredagen fortsatte med ytterligare döda och ytterligare påminnelser om att vi lever i en otrygghet som är ny. 

Vid halv fyra på fredagen kom larm om skottlossning med vad som tros ha varit automatvapen i Västerås. Två personer skadades. Mindre än tre timmar senare sköts en man i huvudet i Uppsala. Han avled senare av skadorna.

Vid halv nio på fredagskvällen sköts en man i ansiktet i Tensta, också han till döds. En stor grupp aggressiva och hotfulla anhöriga till offret samlades vid Karolinska sjukhuset akut, som fick spärras av för andra gången på en vecka. 

Var befann sig huvuddelen av Sveriges ledande politiker när allt detta hände?

De var på födelsedagsfest för Stefan Löfven. 

När centrala delar av Åbo ännu var tömda och nedstängda efter det misstänkta terrordådet och en dryg timme efter skjutningen med automatvapen i Västerås, lade Annie Lööf upp en bild av fyra leende borgerliga partiledare på väg för att fira Stefan Löfvens födelsedag. 

”Avrundar fredagen på ett trevligt sätt med Allianskollegorna. På väg till tårta och uppvaktning.”

Att politiker firar varandra över blockgränser är förstås en positiv sak i en turbulent tid, ett uttryck för civilitet i offentligheten. 

Men tondövheten i bilden av Alliansledarna på väg på fest en dag med två misstänkta jihadistiska terrordåd i Europa och skjutningar i Sverige, gör att den där tårtan mest för tankarna till myten om Marie Antoinettes kakor. Det är samma tondövhet som gör varje partiledardebatt till en fars, när ledande politiker fortsätter att utbyta samma stela fraser om samma så kallade utmaningar.

Sverige befinner sig i en kris vad gäller människors mest grundläggande behov av trygghet. Det svenska politiska etablissemanget har fortfarande inte visat att man begriper allvaret i det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 21 augusti 2017 kl 05:00
Uppdaterad: 21 augusti 2017 kl 10:38

Skribent

Paulina Neuding
journalist och jurist