Krönika
Vaccinationer
14 december 2020 kl 05:20

SVT:s wallraffande stärker ”antivaxxarnas” bunkermentalitet

Skribent

Mats Reimer
krönikör och barnläkare från Göteborg

Det här är en opinionstext

SVT-serien Vaccinkrigarna lär inte övertyga några antivaccin-aktivister om att de har fel. I stället har de fått kvitto på att public service är beredd att ta till alla fula tricks för att krossa dem som vågar yttra en avvikande åsikt om vaccin.

Vi som jobbar på barnavårdscentraler (BVC) vet att vaccinskepsis inte är så vanligt bland föräldrar. I den aktuella SVT-serien Vaccinkrigarna upprepas ändå gång på gång att var femte svensk förälder skulle vara tveksam till barnvaccination (även om nästan alla de skeptiska väljer att vaccinera).

I programmen får vi följa två reportrar som gått ”undercover” och wallraffar för att komma antivaccin-aktivister inpå livet. Filmarna, som uppgav att de jobbade med en svensk vaccinkritisk film, välkomnades med öppna armar in i en annars rätt sluten värld – fientlig till mainstream media.

Uppgiften att runt 20 procent skulle vara tveksamma till vaccination kommer från en nätbaserad enkät som Folkhälsomyndigheten lät göra 2016. Drygt åttahundra föräldrar svarade på frågor om man tackat nej till något barnvaccin, eller om man tvekat inför vaccinationen. Bara 2 procent hade tackat nej, men 19 procent kände tveksamhet eller oro inför vaccin.

Men varför var föräldrar med döttrar klart mer tveksamma än de med söner i undersökningen? Svaret är enkelt: vaccin mot papillomvirus erbjöds förr bara till flickor. Tar man bort frågor om HPV-vaccin mer än halveras antalet tveksamma föräldrar. Och i svaren på andra frågor ser man att över 90 procent av de så kallat tveksamma tyckte att vaccinering av barn är viktigt och bra både för deras eget barn och för att via flockimmunitet skydda andras barn.

2011–2012 var det stor uppmärksamhet kring narkolepsi som biverkan efter massvaccinationen med Pandemrix. Och 2012 startade allmän vaccination mot HPV, för flickor så unga att sexuellt överförbara infektioner inte är det föräldrar normalt oroar sig för.

Under 2015, året innan Folkhälsomyndigheten gjorde sin enkät, medverkade reportage i media till att skapa oro kring HPV-vaccinI exempelvis Svenska Dagbladet och Sveriges Radio P1 fördes det fram oseriös och ogrundad oro kring biverkningar. Gjorde man om enkäten i dag skulle resultatet nog blivit ett annat. 86 procent av flickorna fick förra året HPV-vaccin i årskurs 5.

Filmarna bakom Vaccinkrigarna har förstås ett gott syfte, men det är tveksamt om ändamålet helgar medlen eller om programmen leder till något gott. Svenska barn har aldrig varit så bra vaccinerade som nu, och med undantag för HPV är det svårt att höja vaccintäckningen när den redan är 97-98 procent.

När man rättar ”fake news” finns risk för en ”backfire effect”, att man ger oavsiktlig spridning av det falska påstående man avslöjar och rättar. Hur stor denna effekt är, eller när den eventuellt förekommer, forskas det om. Även om Vaccinkrigarna gör en korrekt historik över hur mässlingvaccin felaktigt kom att kopplas till autism, så tror inte jag att programmet övertygar de ytterligt få föräldrar som avstår vaccinet.

Svensk vaccinskepsis finns främst bland somalier i Järvaområdet (autism är vanligare bland somaliska barn), bland antroposofer i Järna och inom en i Sverige mikroskopisk grupp konspirationsteoretiker. Filmarna har zoomat in dem i sitt mikroskop och får dem att framstå som stora. Och denna lilla grupp ”antivaxxare” som utsatts för wallraffande blir stärkta i sin bunkermentalitet. De har fått kvitto på att det inte finns några fula trick som inte public service är beredd att ta till för att krossa dem som vågar yttra en avvikande åsikt om vaccin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 14 december 2020 kl 05:20
Uppdaterad: 14 december 2020 kl 05:15

Skribent

Mats Reimer
krönikör och barnläkare från Göteborg