Svensk socialtjänst behöver ett flyktingstopp

Under perioden 15 februari till 15 april i år slutar nio socialsekreterare samt enhetschefen på Ljusnarsbergs kommuns socialkontor i Bergslagen. Samtliga tio lämnar på egen begäran. Hur vakuumet ska fyllas är höjt i dunkel. Om personal hyrs in beräknas det kosta minst dubbelt så mycket som de anställda. Kommunen utreder därför om politiker kan gå in och utföra vissa arbetsuppgifter.

Det är inte bara i Ljusnarsbergs kommun som varningslamporna blinkar rött. Bristen på socialsekreterare är skriande i hela landet. Centerpartiet har obegripligt föreslagit att personer utan högskoleexamen ska få arbeta i den sociala barn- och ungdomsvården för att lösa situationen. Förslaget vittnar om både utbildningsförakt och generande okunskap. Personalkrisen inom socialtjänsten beror knappast på det finns för få socialarbetare i Sverige. Tvärtom. Socionomutbildningarna har många sökande och höga antagningspoäng.

Varför flyr socionomer, som jag själv, socialtjänsten? I januari damp det i min brevlåda ned en tjock tidning kallad Framtidens Karriär – Socionom fylld med platsannonser. Tidningen har genomfört en undersökning där socionomer svarat på varför de lämnar myndighetsutövande befattningar. Främsta anledningen var hög arbetsbelastning (83 procent), sedan stress (68 procent) och den tredje orsaken var, föga förvånande, låg lön (62 procent).

Socialtjänsten måste reformeras vad gäller ledarskap, administrativt stöd och introduktion av nyanställda. Ansvarig minister Åsa Regnér har tagit initiativ som att tillsätta en nationell samordnare. Men mer drastiska åtgärder krävs. Den destruktiva trenden att socialarbetare ratar socialtjänsten behöver brytas. Nu. Sverige måste ha en professionell socialtjänst som klarar av att följa socialtjänstlagen i landets samtliga 290 kommuner. Land ska med lag byggas.

Regeringen behöver akut öronmärka pengar för att locka erfarna socionomer till socialtjänstens barn- och ungdomsvård som utgör sista bastionen för de mest sårbara i välfärdsstaten. Lön är en viktig faktor men kan självfallet inte i längden kompensera för en urspårad arbetssituation.

Den nedåtgående spiralen i socialtjänsten har pågått under många långa år men det är uppenbart att flyktingmottagandet förvärrat krisen. Inget land i västvärlden har tagit emot så många flyktingar per capita som Sverige.

Ljusnarsberg kommun med 4 900 invånare har välkomnat flest flyktingar per invånare av alla kommuner. Drygt 1 200 asylsökande samt över 100 ensamkommande barn.

Kommunalrådet Ewa-Leena Johansson (S) säger att över halva arbetstiden i kommunen ägnas åt flyktingfrågor. Förra året anlände 35 000 ensamkommande till Sverige (vilket var fler än till hela EU under 2014).

Dessa unga måste, likt svenska barn som far illa, bli en del av gemenskapen och vårt lands framtid. Då krävs en kvalificerad socialtjänst.

Men 61 kommuner bedömer att de brister så allvarligt i omsorgen av ensamkommande flyktingbarn att de Lex Sarah-anmält sig själva. Politikerna måste se den krassa verkligheten.

Svensk socialtjänst behöver inte outbildad personal utan ett flyktingstopp.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.