Migrationsverket förklarar för Göteborgs-Posten att man visserligen ser allvarligt på det inträffade, men att det är upp till polisen att eftersöka de försvunna individerna. Polisen meddelar att man i nuläget inte behandlar det inträffade som en polisiär fråga, utan som ett ärende för Migrationsverket.
”Vi har kännedom om händelsen, men det är ingenting vi arbetar med,” säger vakthavande befäl vid polisen till GP.
Det låter inte särskilt betryggande.
I januari rymde två andra personer från samma förvar. En av dem, en georgisk medborgare, är efterlyst för mord i sitt hemland. Den andre, medborgare i Marocko, är dömd i Sverige till fängelse och därefter utvisning, och hade placerats i förvar i väntan på att utvisningen skulle verkställas.
Också efter händelsen i januari rådde delade meningar hos Migrationsverket och polisen om vem som bar ansvaret för det som hänt. Enligt polisen skulle Migrationsverket ha placerat de båda i häkte, medan Migrationsverket anser att häktning är en sak för polisen att fatta beslut om.
Även tidigare har det funnits allvarliga problem på förvaret i Kållered: Redan för nio år sedan larmade polisen om att det varit ”för lätt” att rymma från förvaret, något som Säpo misstänkte berodde på infiltration av aktivister bland personalen. Det gick till och med så långt att polisen inte informerade förvarets personal inför utvisningar, eftersom man misstänkte att dessa saboterades av de anställda. I stället dök polisen upp oannonserat (Borås Tidning 24/5 2009).
Migrationsverket framhåller nu på sin hemsida att rymningar från förvar hör till ovanligheterna. Förra året rymde 23 personer, 30 personer 2016 och 50 personer 2015.
Men statistiken för 2018 ser inte särskilt lovande ut. Natten efter massrymningen i Kållered, i lördags, rymde åtta personer från ett förvar i Flen. Tillvägagångssättet var likartat: Precis som i Kållered flydde de intagna genom ett fönster i en datasal. Två av dem är fortfarande på fri fot, och därmed en del av ett historiskt stort skuggsamhälle i Sverige.
Samtidigt talar regeringen snarare i besvärjelser än i termer av vad som är realistiskt möjligt när det kommer till migranter som uppehåller sig illegalt i landet. Anders Ygemans målsättning som inrikesminister att få 80 000 illegala migranter att lämna landet genom utvisningar, kan överhuvudtaget inte förstås som ett realistiskt mål. Med fler chartrade flygplan skulle utvisningarna ta fart kommande år, lovade Ygeman. Det var 2016.
När man har att göra med en så stor mängd individer som ska förmås att lämna landet är det inte förvånande att polisen kan svara som man gör efter rymningen i Kållered: Allvarligt, men ingenting man arbetar med. Som läget ser ut nu är fjorton personer helt enkelt ingen stor siffra på marginalen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.