Krönika
Demokrati
20 augusti 2015 kl 06:15

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Statsvetarstjärnan Putnam spår framtiden även för oss

Det fina med amerikansk forskning är att vad som pågår här och nu ofta redan inträffat i USA. Vilket märks tydligt i statsvetaren Robert Putnams nya bok Our Kids, som analyserar 50 år av samhällsförändringar. Man kan läsa boken som både facit och prognos för Sverige.

Robert Putnam är en superstjärna på statsvetarhimlen. År 2000 slog han igenom internationellt med boken Bowling Alone, som handlar om att människor i USA gör allt mindre tillsammans med andra. 

Harvardprofessorn är känd för sin teori om socialt kapital. Robert Putnam hävdar att den stora demokratin är beroende av den lilla. Om människor hjälper grannar och deltar i föreningslivet ökar samhällstillit och politiskt engagemang. Detta leder i sin tur till en bättre förståelse för samhällets organisering. 

Det fina med amerikansk forskning är att vad som pågår här och nu ofta redan inträffat i USA. Vilket märks tydligt i Putnams nya bok Our Kids, som analyserar 50 år av samhällsförändringar. Man kan läsa boken som både facit och prognos för Sverige.

Our Kids beskriver ett USA där löneklyftorna ökar, bostads- och skolsegregationen bitit sig fast, digitaliseringen välter gamla industrier över ända, urbaniseringen accelererar, kraven på utbildning stiger och, sist men inte minst, kvinnorna kör om männen i skolan och blir mer framgångsrika.

Särskilt följer Putnam upp hur livsmöjligheterna såg ut för de unga som gick ut skolan 1960 jämfört med i dag. Inkomstklyftor är inte lika kontroversiellt i USA. Den heligaste kon är i stället ”lika möjligheter”. Den amerikanska drömmen handlar om att vem som helst ska ha chansen att gå från botten till toppen.

Skolsystemet har spelat en central roll för drömmen. Den obligatoriska 12-åriga amerikanska skolan daterar sig tillbaka till 1800-talet. Robert Putnam anser att USA:s skarpaste klassgräns i dag går mellan de som ”bara” har tolvårig skola och de som gått vidare till college och universitet. I Sverige debatterar vi 2015 om skolobligatoriet ska utökas från nio till tolv år. 

Putnam ser nya relationsmönster. När 1960-talets unga män började på college blev flickvännerna hemmafruar. Dagens högutbildade amerikanskor tackar nej till män med lägre utbildning och status än de själva. Vinnare är akademikerparen med två bra inkomster. Jämfört med lågutbildade är äktenskapen stabilare.

De som kan flyttar till bra områden med bra skolor. Denna bostads- och skolsegregation slår igenom i alla etniska grupperingar. Svarta akademiker söker sig till privilegierade svarta områden. Såväl rika som fattiga barn växer upp med likar och går inte över gränserna. Den sociala rörligheten och möjligheterna till klassresor avtar.

Putnam forskar även kring etnisk mångfald. Han är för invandring, men påpekar att ökad etnisk mångfald på kort sikt minskar det sociala kapitalet. Förlust av socialt kapital märks både inom och mellan de etniska grupperna. På en rad områden har Robert Putnams forskning således mycket att bidra till debatten i Sverige. 

Robert Putnam hävdar att den stora demokratin är beroende av den lilla. Om människor hjälper grannar och deltar i föreningslivet ökar samhällstillit och politiskt engagemang. Detta leder i sin tur till en bättre förståelse för samhällets organisering.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.