Migrationsverket

För statens egna skulder gäller helt andra regler

När den enskilde är skyldig staten pengar finns ingen pardon - omvänt är det annat. Det får Sveriges kommuner med fordringar på nästan elva miljarder gentemot Migrationsverket nu erfara. 

2003 blev it-företagaren Jim Rousk sjuk, sen med deklarationen och skönstaxerad. Kvarskatten överlämnades till Kronofogdemyndigheten som utmätte och sålde Rousks villa till underpris - för en skuld på 6 721 kronor. Ett decennium senare – och två år efter Rousks död - kom den slutgiltiga domen där Europadomstolen var mycket kritisk mot det svenska regelverket.

”Svenska staten försvarade i ett internationellt forum åtgärden att sälja huset för en skuld på knappt 7 000 kronor. Den inställningen genomsyrar myndigheterna. De tycker att de gör rätt” säger Jim Rousks ombud Jan Törnhammar.

Många svenska företag tvingas till onödiga konkurser på grund av Skatteförfarandelagen (SFL) som gör att man blir personligt betalningsansvarig om företaget inte betalar skatten i tid – även om staten i somliga fall har räknat fel.

När den enskilde är skyldig staten pengar finns ingen pardon men omvänt är det annat. Just nu har Sveriges kommuner fordringar på nästan elva miljarder gentemot Migrationsverket.

I Flen har man tagit emot så många asylsökande att nästan var tionde person i kommunen under en period 2015 var asylsökande. Nu väntar man på de 70 miljoner som kommunen har lagt ut, men pengarna dröjer.

”Det är mellan sex och sju procent av vår totala budget som staten är skyldig oss. Det tränger ju undan andra åtgärder som vi har”, säger Jan-Erik Larsson (S), kommunstyrelseordförande i Flen.

I september 2016 slog Sveriges kommuner och landsting larm. Ett år senare är situationen oförändrad.

” Vi gör vad vi kan. Vi jobbar övertid. Vi har en oerhört restriktiv inställning till semester i december för att komma fram till årsskiftet och handlägga så mycket som möjligt”, säger Åke Svedmert, enhetschef på Migrationsverket.

På Migrationsverket erkänner man problematiken och försöker komma ikapp genom att omorganisera arbetet och anställa ny personal men man saknar ett digitalt system, mycket av arbetet görs på papper och ansökningarna skickas runt mellan de nio orter där handläggningen äger rum.

Staten ska vara den som föregår med gott exempel. Vad hjälper ett självkritiskt erkännande när ingen är ansvarig?

”Vad händer nästa gång, om det kommer ett stort inflöde av asylsökande till landet och till Flen? Vi kan inte ställa upp på samma sätt som vi gjorde förra gången”, säger Jukka Taipale, chef för socialförvaltningen.

Kävlinge kommun tvingas teckna en checkkedit för att klara sin likviditet eftersom Migrationsverket inte betalar sin skuld på 57 miljoner, och skulden ökar med nio miljoner kronor varje månad.

”Hade det här varit en privat fordran så hade vi vänt oss till kronofogden. Men när det gäller en statlig myndighet så verkar inte det vara möjligt”, säger kommunstyrelsens ordförande Pia Almström (M).

Just nu ligger en motion om Återinförande av tjänstemannaansvar i riksdagen. Skulle det återinföras kommer andra hänsyn att tas och beslut att fattas på helt andra grunder än vad de gör i dag. Kanske är det ett sätt att rädda det tilltufsade samhällskontraktet?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.