Myndigheter

Söndagsprognos var faktiskt regeringens vilja

Migrationsverkets utgiftsprognoser är potentiellt sprängstoff inför en valrörelse. Varför släpptes juliprognosen för första gången på en söndag? Svaret är att Regeringskansliet krävde det – trots att myndigheten föreslog en vardag som brukligt. 

Migrationsverket har nu bekräftat för mig att det var Regeringskansliet som höll fast vid att utgiftsprognosen för juli skulle lämnas just på en söndag och inte redan på fredagen som Migrationsverket istället föreslog, och som vore det helt normala.

Att det var en minst sagt avvikande begäran från Regeringskansliet kunde jag berätta i en tidigare krönika. Prognosdatumen har aldrig tidigare legat på helgdagar. Reagerade inte Migrationsverket? Varför skulle utgiftsprognosen för första gången lämnas på en helgdag? Sista prognosen före ett val, som av en händelse.

Jodå, visst reagerade verket, och det tog kontakt med departementet angående datumet för att få det justerat, men från RK framhärdade man. Något misstag, skrivfel eller en tillfällighet handlade det uppenbarligen inte alls om. Söndagen var departementets avsikt och vilja.

Ett par vakna läsare har påpekat att alla myndigheter som lämnar utgiftsprognoser fick samma egendomliga instruktion i regleringsbrevet. Detta år var det söndag som gällde för juli. Det gör det hela ännu mer säreget. Vilka skäl skulle finnas för alla dessa ofta ganska måttligt uppmärksammade myndigheter att behöva ha en tjänsteman på kontoret en helgdag under semestertid bara för att effektuera leveransen av prognossiffrorna i redovisningssystemet Hermes? Så udda krångel. Som ett stresstest av myndigheternas villighet att acceptera poänglöst helgarbete. I vilket syfte?

Det är inte många myndigheter som lämnar utgiftsprognoser som kan innehålla potentiellt brandfarligt material i en valrörelse. De flesta myndigheter bryr sig därför inte om att skicka ut pressmeddelanden om dem eller publicera dem på nätet.

Framför allt tre myndigheter lämnar prognoser som av uppenbara skäl kan bli valrörelserelevanta: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Alla tre fick samma söndagsinstruktion – men från Arbetsförmedlingen kommunicerades ändå prognosen på fredagen och från Försäkringskassan offentliggjordes prognossiffrorna på måndagen. Endast Migrationsverket gjorde den unika söndagspubliceringen, trots att de utan framgång hade bett Justitiedepartementet att få slippa.

Hur många myndigheter brydde sig ens om att verkligen lämna in prognosen på söndagen? Var det just Migrationsverket som skulle göra det?

Noga räknat gällde kravet att prognosen skulle in i Hermes och till departementet på söndagen. Att Migrationsverket även kommunicerade den externt under helgen var myndighetens eget val. Men givet rapporteringskravet är det ett begripligt beslut. Alternativen skulle varit att offentliggöra siffror som ännu inte lämnats till huvudmannen eller att avvakta ett dygn med att offentliggöra en inlämnad prognos – med risk för att den läckte bakvägen och skapade andra frågetecken.

Kanske har jag bara dålig fantasi. Kanske hade Regeringskansliet sakliga och seriösa skäl att denna sommar insistera på en söndagsprognos från de statliga myndigheterna. Men det är så svårt att komma på mer än ett tänkbart motiv.

Nej, en söndag eller en fredag är inte valets stora händelse, men en ointressant trivialitet är det inte heller. Framför allt är det oroväckande när det inte utlöser kritiska följdfrågor. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.