Krönika
Jämställdhet
13 juni 2019 kl 05:10

Somliga flickor sportar i trasiga skor

Högklackat och fotbollsskor har varit veckans fokus. I Japan gör kvinnor uppror mot strikta klädkoder som tvingar dem att bära högklackade skor och i Sverige har de orättvisa ekonomiska förhållandena mellan fotbollens herr- respektive damspelare åter belysts. 

Sommartider! Har du bytt till flip flops än? Somliga går med trasiga skor, som sången löd. Det stämmer fortfarande. Men det är andra skodebatter som är på tapeten just nu: högklackat och fotbollsskor har varit veckans fokus.

Japanska kvinnor har tröttnat på näringslivets strikta klädkoder, som tvingar dem att bära högklackat. Under hashtaggen KuToo, en lek med orden för sko och smärta, fylls nu sociala medier med bilder på sneakers och andra foträta skor. Här hemma är vi mer toleranta mot bekväma skodon. Här är det snarast fotbollsskon som varit i centrum senaste tiden. Samtidigt som VM i fotboll för damer dragit igång i Frankrike har tävlingen hamnat i medial skymundan bakom herrarnas EM-kvalmatcher.

SVT tweetade ett gulligt filmklipp där de intervjuar damspelarna om vilken i laget som har bäst sångröst, medan herrarna får snacka fotboll. De orättvisa ekonomiska förhållandena tycks oumkullrunkeliga och Jimmie Durmaz, landslagsspelaren som utsattes för rasistiskt hat efter en spelartabbe i herr-VM förra sommaren, gick ut och berättade att han skänker sin spelarbonus till damlandslaget.

Japans arbetsmarknadsminister låter meddela att högklackat är nödvändigt och lämpligt för kvinnor. Japanska män däremot befriades från slipstvånget redan 2005. Nu står hoppet till hälsodepartementet, som mottagit tiotusentals namnunderskrifter i KuToo-upproret.

I Sverige fortsätter vi som önskar att jobba i sneakers, men vi behöver definitivt förbättra förutsättningarna för flickors och kvinnors idrottande, så att exempelvis inte ännu fler fotbollsspelare i världsklass tvingas lägga skorna på hyllan.

Enligt en färsk rapport från Centrum för idrottsforskning är det inte bara kön som delar idrottens villkor, men socioekonomiska skillnader: klass. Somliga flickor tycks sporta i trasiga skor, medan andra grupper skor sig på de generösa bidrag idrotten uppbär av samhället. Här har lagstiftarna ett ansvar och en utmaning, inte minst som en rapport tidigare i år visade att kvinnor med låg utbildningsgrad avviker från resten av befolkningen med att som grupp sänka sin medellivslängd.

Och männen då, får de ha vad de vill på fötterna? Ja, till och med sandaler med strumpor i. Men det är en helt annan historia.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.