Krönika
Coronaviruset
19 mars 2020 kl 05:00

Solidaritet med kollegor får smittan att spridas

Karensavdraget vid sjukdom tas bort för att hindra spridningen av corona, covid-19. Men det är underbemanning som är den största risken för att människor ska gå till jobbet sjuka.

Jag har länge drivit frågan om det idiotiska med karensdag, som numera heter karensavdrag. Två miljoner svenskar går till jobbet två eller fler gånger om året trots att de är så sjuka att de borde stannat hemma. Alla dessa miljoner har inte infektionssjukdomar, men gissningsvis utgör de en inte försumbar undergrupp. Hur fatalt det är att gå till jobbet och sprida en smitta har aldrig varit så tydligt som när vi nu drabbats av en pandemi, men även infektioner som kan te sig bagatellartade för det stora flertalet kan vara förödande för gamla och sjuka.

Därför tog jag emot beskedet om karensens avskaffande med glädje. Naturligtvis bör den aldrig mer återinföras. Och jag tror att vi alla som har yrken som inte kan utföras hemifrån har noterat hur många platser som faktiskt gapar tomma på morgonmötena när arbetskamrater stannar hemma när de är sjuka. Som de alltid borde vara!

Samtidigt måste jag medge att jag haft fel. Jag trodde att karensavdraget var huvudorsaken till människors sjuknärvaro. Att den ekonomiska förlusten var omöjlig att bära, särskilt för utsatta grupper. Men en undersökning från Arbetsmiljöverket visar att den vanligaste anledningen för de flesta är att de går till jobbet sjuka för att inte belasta sina arbetskamrater. Bland kvinnor i arbetaryrken uppger fler än hälften det som anledning. Avviker från trenden gör endast män i tjänstemannayrken, där den dominerande orsaken är att de tror att ”ingen annan kan göra jobbet”.

Det betyder alltså att för att förhindra att smittsamma sjukdomar sprids, måste arbetarkvinnornas arbetsplatser bemannas upp ordentligt. Det vill säga mer personal till vård, skola och omsorg. Det räcker inte bara att ta bort karensavdraget. Akut kan de människor som inte utför arbeten av oundgänglig karaktär, säg reklamfilmsmakare eller börsanalytiker, omedelbart omskolas till exempelvis hemtjänstpersonal. Och på sikt? Ja, då kan de stanna kvar i sina nya yrken, om de klarar av de inte alls särskilt okvalificerade uppgifterna.

Men ekonomin då, undrar kanske oroade medborgare. Sjuknärvaro kan te sig lockande ur ett kortsiktigt och dumdristigt perspektiv, men utöver risk för smittspridning visar data på att en årlig sjuknärvaro på två gånger ökar risken för en framtida sjukpension. Och det är knappast gratis. Om vi nu ska tala om pengar, trots att arbetares hälsa borde få kosta eftersom det är människor vi talar om och inga maskiner.

Det finns något djupt sorgligt i att solidariteten med arbetskamraterna bidrar till egen ohälsa och smittspridning i samhället. Tänk att solidaritet, detta finaste, skulle vara farligt. Skammen ska dock inte bäras av de som solidariserar sig, utan av de som pressat upp arbetstempot till övermänskliga nivåer. För arbetarkvinnors del inte sällan makthavare i kommuner och regioner. Att visa politisk vilja i corona-tider är att omedelbart ställa detta vansinniga tillstånd till rätta.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 19 mars 2020 kl 05:00
Uppdaterad: 22 mars 2020 kl 22:42

Skribent

Jona Elings Knutsson
ST-läkare och författare