Sverige är ett land som har regler för i princip allt. Om något existerar så finns det med största sannolikhet en lagtext eller en paragraf i något styrdokument som reglerar det. Därför är det mycket underligt att en såpass viktig sak som surrogatmödraskap inte är reglerat hårdare än att sjukvården inte får bistå vid insemination.
Frågan berör många och de allra flesta har en åsikt om den. Det är hög tid att lagstifta om saken. Att som regeringen gjorde i februari 2018 avstå från att ta ställning är inte rimligt.
Antingen bör det vara tillåtet eller förbjudet - att som nu lägga sig mitt emellan är inte värdigt. Det kan dessutom leda till att kvinnor, ofta i andra länder, som egentligen inte vill vara gravida med andras barn utsätter sig för riskerna av ekonomiska skäl.
Kampen om lagstiftning av kvinnokroppen pågår ständigt - de senaste åren har abort hamnat på dagordningen trots att frågan borde varit avgjord för länge sedan. Senast i går lyftes saken i DN. I Norge skärper man redan hårda regler och Sverige röstar var femte väljare på ett parti som uttalat vill inskränka aborträtten. Det finns många argument för att tillåta abort men de två vanligaste är att aborter kommer att ske även om de är förbjudna och att kvinnor ska ha rätten att bestämma över sina egna kroppar. Båda dessa är fullt applicerbara på frågan om surrogatmödraskap.
Det första är trivialt. Surrogatmödraskap sker redan i dag och fortsätter sannolikt även vid ett förbud. Människor längtar efter barn. Och även om det är helt korrekt att det inte är någon mänsklig rättighet att få barn så kommer människor att agera på sin längtan. Det andra argumentet - kvinnans kropp, kvinnans val - är lite mer komplicerat men det är också det bästa eftersom det, när det handlar om abort, fungerar lika bra även om du betraktar den nyligen befruktade äggcellen som ett fullvärdigt mänskligt liv. Bara för att du har rätt att leva så betyder det inte att du har rätt att leva inuti en annan människa mot dennes vilja.
Den som argumenterar för rätten till abort med hänvisning till att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar bör rimligtvis vara för surrogatmödraskap. För principen om självbestämmande är densamma. Och precis som sjukvården bistår med aborter borde sjukvården bistå med inseminationer. Givetvis utan trams om samvetsfrihet.
Om vi tillåter altruistiska surrogatmödraskap, det vill säga sådana som sker utan att den gravida får betalt för det, kan vi dessutom lagstifta mot den andra formen - den som kan leda till exploatering av fattiga kvinnor i andra delar i världen och som är en form av människohandel. En graviditet i Sverige är bland de tryggaste i världen, även om mödra- och förlossningsvården såklart kan bli bättre.
Parallellen till sexköpslagen är klar då det är betalningen för surrogatmödraskap som ska förbjudas. Då blir köparen brottslingen – inte kvinnan.
Kvinnor är fullt kapabla att fatta beslut om sig själva och sina kroppar. Vi behöver inte skydda kvinnor ifrån sig själva. Oavsett om det gäller abort eller surrogatmödraskap så ska det inte vara en fråga för allmän debatt och åsikteri. Principen är enkel - är det din livmoder så bestämmer du.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.