Krönika
Skola
27 april 2015 kl 11:33

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Skolinspektionens felprioritering säger något

Vad är värst - Folkpartiets ogenomtänkta förslag om ordningsbetyg eller regeringens totala nonchalans inför detta gigantiska problem? Att Skolinspektionen nu väljer att slå ner på just de skolor som försöker sätta rimliga ramar är i alla fall en magnifik felprioritering.

Vilka av följande regler tycker du är problematiska på en skola?

  • Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade - med respekt och stöd
  • Vi håller vår skola ren, lugn och trygg
  • Vi kommer i tid
  • Vi klär oss på ett sätt som passar för en arbetsplats
  • Vi tar inte med droger eller vapen till skolan
  • Vi ljuger och fuskar inte.

Enligt Skolinspektionen är det tveksamt om Internationella Engelska Skolans ordningsregler är lagliga. Inte på grund av sitt innehåll, möjligen med undantag för det här med klädkod. Utan på grund av att eleverna inte kan ändra på dem. 

Idéerna om elevinflytande fick fäste i skolpolitiken redan på 1940-talet. De har använts såväl som ett progressivt verktyg av dem som under 1960-talet ville riva ner hierarkierna i utbildningsväsendet som av dagens ängsliga medelklass.

Och för all del, i klassrum där eleverna beter sig som en ung (yngre!) Gustav Fridolin, kan tålmodiga lärare möjligen hantera läroplanens krav på synliggörande. I andra miljöer riskerar en lagstiftning som säger sig vilja bekräfta ungdomars demokratiska deltagande att utgöra ett direkt hot mot samhällets löfte att erbjuda alla barn och unga vuxna en god utbildning.

För det första ägnar sig skolan åt myndighetsutövning. Skolvalet lämnar utrymme för olika pedagogiska preferenser, vilket är bra - alla elever passar inte i traditionella undervisningsmiljöer. Men frågan om hur man lägger upp lektioner, eller vad undervisningen ska innehålla, bör rimligtvis inte vara föremål för elevdemokrati. Det måste vara upp till skolan - till vuxenvärlden - att sätta ramarna, inklusive de grundläggande ordningsregler som gäller på den enskilda skolan.

För det andra möjliggör elevdemokrati i praktiken fåtalsvälde. Fråga eleverna i Värner Rydénskolan i Malmö om de har kunnat göra sina röster hörda i klassrum där arbetsmiljön har varit så destruktiv att fackliga skyddsombud tvingades akutstänga skolan. Fråga föräldrarna till barn med koncentrationssvårigheter som har satt sina telningar i Internationella Engelska Skolan om de skulle önska sig en mindre handfast policy när det kommer till ordningsregler. 

Jag tillhör inte tillskyndarna av ordningsbetyg, som jag i likhet med Miljöpartiet ser som ren symbolpolitik. Dels saknas belägg för att ordningsbetyg gör skillnad. Dels skickar det en konstig signal. Ordning och uppförande är inte som idrott eller matematik, där det finns en naturlig variation mellan elevernas färdigheter, som kan mätas med betyg. Så är det inte, och så ska det inte vara, med sen ankomst eller medförande av vapen. Signalen från skolan bör vara att alla förväntas klara av att följa ordningsreglerna.  

Men om Folkpartiets förslag är ogenomtänkt är regeringens totala nonchalans inför problemet värre. Tusentals barn och lärare drabbas varje dag av den usla arbetsmiljön i många av landets skolor.

Att Skolinspektionen i det läget väljer att slå ner på just de skolor som försöker sätta rimliga ramar – och som dessutom presterar oerhört väl - är en magnifik felprioritering. Som kanske också säger något om varför situationen ser ut som den gör på skolor som verkligen inte fungerar.  

Ordning och uppförande är inte som idrott eller matematik, där det finns en naturlig variation mellan elevernas färdigheter, som kan mätas med betyg. /.../ Signalen från skolan bör vara att alla förväntas klara av att följa ordningsreglerna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 27 april 2015 kl 11:33
Uppdaterad: 27 april 2015 kl 14:27

Skribent

Karin Svanborg-Sjövall
vd för tankesmedjan Timbro