Krönika
Skola
13 december 2016 kl 06:30

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Skärmen ohållbar metod mot svåra barn

Studier visar att svåra barn tenderar att få paddor i händerna oftare än andra barn. Men är skärmarna verkligen omistliga pedagogiska verktyg i barnomsorgen och skolan?

Man ser det ute så ofta nu att jag undrar om det inte har blivit något föräldrar tror att omgivningen förväntar sig av dem: Barn som tillbringar hela måltider ute framför en skärm, eller småbarn som tystas med skärmar när de är på väg mot utbrott. 

På en restaurang härom veckan såg vi två uppklädda flickor tillbringa vad som såg ut som en julmiddag med släkten med hörlurar i öronen och blicken i varsin platta. I stället för att leka, ha tråkigt, eller testa gränserna för hur man får bete sig vid matbordet, satt dessa flickor tysta som små dockor i sina finklänningar hela kvällen. 

Det är som att vara förflyttad till en annan tid, med barn som inte får vara barn för att det riskerar att gå vuxna på nerverna. 

Det är förstås möjligt att det pågår Minecraftbyggande eller fransk verbböjning på de där skärmarna. Men uppenbarligen handlar det ofta om att lugna ner barn genom att utsätta dem för en typ av stimulans och omedelbar belöning som slår ut alla impulser att vara till besvär. 

Just detta bekräftas i en studie som återges i en forskningsgenomgång i amerikanska tidskriften Pediatrics i oktober. Amerikanska småbarn som upplevs som svåra – för att de har känslomässiga problem eller svårigheter att hålla fokus – får plattor i händerna oftare än andra barn, särskilt när deras mammor och pappor har svårt att hantera sitt föräldraskap. Alltför ofta använder dessa barn digitala medier på ett sätt som kan riskera att försena deras utveckling. I studien föreslås att föräldrar får hjälp att hantera barnets svåra beteende, just för att inte ta genvägen via skärmar. 

Det påminner om behovet av tydliga regler för digitala medier också i den svenska barnomsorgen. Skärmar finns redan på många svenska förskolor, där man till synes okritiskt har godtagit det som sägs av spel- och apputvecklarna i marknadsföringen om att deras produkter skulle vara omistliga pedagogiska verktyg. Flera studier har visat att sådana appar sällan håller vad de lovar, och att de tvärtom kan försena barns utveckling. Men förskolorna måste ha tydliga riktlinjer för att tillgången till digitala medier inte ska innebära att personalen slipper ta konflikter eller sätta gränser.

TIPS: Läs Dagens Samhälle i appen - mer info om hur du laddar ned nya appen här!

Det gäller särskilt de barn som behöver mer hjälp att läsa av sociala situationer eller att hantera sina impulser. Barn lär sig inte mellanmänskligt samspel genom att tillägna sig regler i teorin som de sedan tillämpar i praktiken när de blivit snälla och lydiga nog. Det krävs ett nötande av nyanserna i umgänget mellan människor, och det kräver att barn får testa gränser, göra fel och bygga upp en bank av sociala erfarenheter. 

Det är lika viktigt under skoltiden. Vid det här laget kan vi vara helt säkra på att det sociala samspelet kommer att skilja sig mellan de skolor som har modet att införa skärmförbud på lektioner och raster, jämfört med skolor som lämnar barn att själva avgöra om de ska stå emot impulsen att hålla på med telefonen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 13 december 2016 kl 06:30
Uppdaterad: 13 december 2016 kl 15:43