Populism

Se upp för dem som bara vill leva sitt liv i fred

Rasism är en förklaring till stödet för rasistiska partier, men den är långt ifrån den enda. Frågan är varför rasismen styr valet av parti just nu.

”Ofta vet inte folk vad de vill ha förrän man visar dem”, sa Steve Jobs, som gjorde en poäng av att inte förlita sig på marknadsundersökningar i utvecklandet av nya produkter. När alla mobiler hade knappar hade antagligen mycket få uppgett att de hellre ville han en utan. Men när den knapplösa telefonen väl kom trängde den ut alla andra. Den svarade mot ett behov många hade, men inte kunde formulera. 

I politiken funkar det likadant. Ändå finns det, inte minst i diskussionen om högerpopulismens förklaringar, en märklig övertro på att människors drivkrafter eller önskemål enkelt låter sig ringas in, förklaras och bemötas. 

Det är exempelvis vanligt att fråga sig om det växande stödet för högerpopulismen har ekonomiska eller kulturella orsaker. I verkligheten tar sig dock ekonomiska reaktioner kulturella uttryck, och tvärtom. 

Detta är fakta: högerpopulismens väljare är oftare män än kvinnor. De är oftare lågutbildade än högutbildade – arbetarklass och företagare. Och den politiska fråga som förenar dem är motstånd mot invandring. 

Forskarna Noam Gidron och Peter A Hall har visat att upplevelsen av sänkt social status har ett samband med stödet för högerpopulism, och att denna status över tid har sjunkit hos lågutbildade män i västländer. Sirus Dehdari har visat att varsel ökade antalet röster på SD i valet 2010, och att effekten var större i bostadsområden där det nyligen flyttat in många utlandsfödda. 

Människor under hot reagerar annorlunda än trygga människor. Ekonomiska problem kan ge kulturella reaktioner.

Eftersom högerpopulismen inte nödvändigtvis har sitt största stöd bland de allra fattigaste, är ett vanligt påstående att dess framväxt inte kan bero på materiella faktorer. Detta bygger på missförståndet att bara fattiga påverkas av ekonomi. Med kontinuerligt växande klyftor har majoriteten i samhället mer att förlora än tidigare. Det har blivit mer kostsamt att falla i inkomstfördelningen. Det skapar en helt ny sorts rädsla.

Ett mycket starkt resultat från ekonomisk och psykologisk forskning är att vi avskyr att bli av med det vi uppfattar som vårt. Se upp för dem som bara vill leva sitt liv ifred, för de skyr inga medel skrev poeten Claes Andersson. Och varför skulle de? Det handlar om människor som stått stilla och stampat när andra gått framåt. 

Ytterligare ett vanligt påstående är att fördelningsfrågor inte kan spela någon roll för högerpopulismens framväxt, eftersom vänstern inte vinner. Men människors missnöje över en ökad ojämlikhet behöver på intet sätt ta sig uttryck som efterfrågan på minskad ojämlikhet. 

Rasistiska attityder är en viktig förklaring till stödet för högerpopulismen. Men alla som har rasistiska åsikter röstar inte på sådana partier, och i befolkningen har dessa åsikter minskat över tid, parallellt med att stödet för rasistiska partier vuxit. Rasism är med andra ord inte en slutlig förklaring utan väcker nya frågor: varför har någon rasistiska åsikter? Varför avgör de partival i högre utsträckning idag än tidigare?

Först när vi förstår det kan vi på allvar mota tillbaka högerpopulismen. Ojämlikheten har alltför mycket med saken att göra. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.