Krönika
Lärare
18 mars 2019 kl 05:05

Rusta lärarna med auktoritet i en allt mer våldsam skola

Den svenska skolan lider av grava auktoritetsproblem. Strunta i teoretiska teorier i pedagogik på lärarutbildningarna. Lär i stället ut hur man konkret håller ordning i klassrummet.

Jag gick på högstadiet i mitten av 2000-talet. Eleverna hade bakgrund från olika delar av världen. Det var en bra skola. Den som började bråka fick en rejäl utskällning av den turkiske matteläraren. Så fort det blev stök kallades han in i klassrummet, ställde sig längst fram och vrålade: “Av! Med! Kepsen!” så att det gick svallvågor i tapeterna. Ingen vågade mucka med honom.

Jag tänker ofta på den turkiske läraren när jag läser om det ökade våldet på skolorna. Enligt en sammanställning från SVT har 3 000 anmälningar om hot och våld kommit in till Arbetsmiljöverket de senaste fem åren. I tidningarna kan man nästan dagligen läsa om elever som skriker förolämpningar efter sina lärare, har med sig kniv till skolan och förstör lektionerna genom bråk.

Nog har tonåringar alltid varit stökiga. Men nuförtiden är det uppenbarligen inte bara snusprillor i taket som stör lärarna och andra elever. Våldet är grövre, och incidenterna fler.

Vad kan det bero på? En förklaring är att samhället överlag har blivit mer våldsamt. Det spiller över i skolorna. För ett år sedan skrev Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, på Dagens Samhälles debattsida att hot och våld på skolor ofta förekommer där det finns “andra strukturer” som “ofta har en större påverkan än polis och officiella myndigheter”. Förekomsten av gängkriminalitet gör att även barnen bli indragna i våldet, vilket kan leda till att elever hotar lärare med hjälp av sin familj eller sitt gäng.

Att våld i skolan är vanligare i så kallade utsatta områden bekräftas av Göteborgs-Posten, som nyligen gjort en kartläggning av de skolor i Göteborg med flest polisanmälningar. De mest drabbade skolorna ligger i östra Göteborg och i Angered, som har en hög andel utrikes födda och som dras med fler sociala problem än övriga staden.

Oavsett orsak är våld i skolan oacceptabelt. Vad ska man då göra åt saken? Det finns så klart praktiska lösningar på dessa problem. Inför passerkort och metalldetektorer, sätt upp kameror och anlita vakter. Lagstiftningen måste förtydligas och ge lärarna ökade befogenheter. Men det löser inte kärnan i våldsspiralen, som handlar om auktoritet.

I Sverige har vi ifrågasatt auktoriteter sedan 1968. Resultatet ser vi nu. Kombinera detta med inflyttningen av människor från andra delar av världen, som har en mer traditionell syn på hur auktoriteter ska agera, och det är uppenbart att det kommer bli problem.

Svenska lärare måste helt enkelt bli mer som min turkiske högstadielärare. Finns auktoriteten naturligt redan från början blir det svårare att ta till våld. Den mjuka lärarstilen fungerar inte mot elever med auktoritetsproblem. Inte heller den moderna teorin om “lågaffektivt bemötande”, som innebär att man aldrig ska höja rösten.

Lärarstudenterna måste i stället få undervisning i hur man i praktiken agerar som en auktoritet. Dagens lärarhögskolor fokuserar för mycket på teoretiskt pedagogiskt trams och för lite, för att inte säga ingenting, på hur man konkret upprätthåller ordning i klassrummet.

Lärarna ska så klart inte vara några diktatorer som går runt och sätter skräck i barnen. Inte heller är det lärarnas ansvar att hantera grovt våld. Men om barnen tidigt får lära sig att man inte ifrågasätter läraren etableras en kultur som förhoppningsvis leder till mindre problem i framtiden. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.