Krönika
Friskolor
29 januari 2020 kl 05:10

Reglerna för fristående skolor är gränslöst naiva

Skribent

Marika Lindgren Åsbrink
utredare på LO samt analyschef på Tiden

Det här är en opinionstext

Det anmärkningsvärt att vi hamnat i en situation där en statlig utredare känner sig föranledd att föreslå att prövningen av fristående skolor ska kompletteras med ett demokrativillkor.

Förra månaden drog Skolinspektionen in tillståndet för Vetenskapsskolan i Göteborg. Det skedde efter upprepad kritik från inspektionen om religiöst präglad undervisning och utebliven sex- och samlevnadsundervisning. Den tidigare vd:n och rektorn bedöms vara en säkerhetsrisk av Säpo. När han på grund av detta togs i förvar i våras var han fortfarande ägare till skolan, men sålde den i en uppgörelse som gav honom 250 000 kronor i månaden fram till 2028. Köpet finansierades med skolans framtida vinster, som kommer från skolpengen.

Vetenskapsskolan förlorade till slut sitt tillstånd. Det skedde dock mer än ett halvår efter att ägaren togs i förvar och efter rapporter om att även flera andra i styrelsen och bland personalen ingick i den våldsbejakande islamistiska miljön. Det är oklart om tillståndet alls hade kunnat dras in, om inte reglerna för ägar- och ledningsprövning i fristående skolor helt nyligen hade skärpts.

Det tog alltså nästan trettio år för en skarp ägarprövning att bli verklighet inom friskolesystemet, och även nu är det tveksamt om reglerna är tillräckliga. Kanske är det därför en utredning nyss föreslog att prövningen av fristående skolor ska kompletteras med ett demokrativillkor – ingen ska godkännas som huvudman för skola om man kan misstänka att hen kommer att ”utöva våld, tvång eller hot”, diskriminera, kränka eller ”motarbeta det demokratiska styrelseskicket”.

Det är tveksamt hur pass verkningsfullt ett sådant villkor skulle vara i praktiken. Det anmärkningsvärda är att vi över huvud taget hamnat i en situation där en statlig utredare känner sig föranledd att formulera sig på det här viset.  

När Elma school i Stockholm fick sitt tillstånd indraget i juni (”efter åratal av misskötsel”, enligt DN) överklagade ägaren och begärde dessutom inhibition, vilket innebär att skolan fortfarande kan bedriva verksamhet – och rekrytera nya elever – i väntan på att ärendet avgörs. Lärarförbundet driver nio ärenden med lärare som inte fått ut sin lön från skolan, och menar att detta är något ägaren satt i system under lång tid.  

När Skatteverket gjorde en utmätning av bolaget konstaterades att det saknar tillgångar för att täcka en skuld på 20 000 kronor.

En genomsnittlig skolpeng i Stockholm är drygt 90 000 kronor per elev och år. Skattepengar som fortsätter att ticka in, helt utan krav på motprestation. 

Det finns en gränslös naivitet i hur reglerna för fristående skolor är utformade. Detta har varit känt i decennier, men det har trots det inte varit möjligt att samla en parlamentarisk majoritet för att göra något åt det. Det borde exempelvis vara en självklarhet att de kommuner som via skatten finansierar friskolorna ska ha något att säga till om när en ny skola vill öppna. Många oseriösa aktörer hade kunnat stoppas på det sättet.

Lika självklart borde det vara att den som finansierar friskolorna har rätt att ställa krav på hur skolpengen används. Det är orimligt att skattepengar går till skolägare som inte ens betalar de löner han är skyldig.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 29 januari 2020 kl 05:10
Uppdaterad: 31 januari 2020 kl 14:27

Skribent

Marika Lindgren Åsbrink
utredare på LO samt analyschef på Tiden