Region Norrbotten – en välbehövlig förebild i coronans snåltider

Det vore lätt att tro att alla politiker som har tvingats skåda verkligheten och dess budgetpåverkan i vitögat under det gångna året insett att spenderbyxorna får hängas in i garderoben igen. Så är det givetvis inte.

I Boden vägrade Socialdemokraterna i kommunen att ens försöka lägga fram en finansierad budget. Där är man fast i tron att regeringen kommer att bistå med alla pengar som behövs. Ett spännande val för alla som skattar någon annanstans.

Men Norrbotten bjuder också på ett utmärkt exempel på ansvarsfullt offentligt agerande i form av Region Norrbotten. Där fick man nyligen beskedet att inte mindre än 40 chefer inom ledning, stab och stödfunktioner är överflödiga. Det totala antalet helårsanställda som beräknas kunna effektiviseras bort – utan att påverka det uppdrag regionen har – ligger mellan 340 och 390.

Beräkningen kommer inte från någon rapport från Skattebetalarnas förening. Den finns i stället i  en konsultrapport från KPMG. Regionen har själv beställt genomlysningen för att få ett vettigt underlag för att kunna förbättra verksamheten. Och om någon vecka kommer nästa stora externa utredning att presenteras. Då handlar det om en översyn av verksamheten vid sjukhusen.

Att Region Norrbotten agerar på detta vis är ingen slump. Regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson anlitades uttryckligen för att under en tvåårsperiod göra en omställning av regionen och utredningarna är en del av det arbetet.

Agerandet är berömvärt. Och slutsatsen i den externa utredningen visar värdet av den bortom allt tvivel. Det torde vara hart när omöjligt att få sig den sortens sanningar till livs inifrån den egna organisationen.

Inte för att offentliga organisationer saknar kompetens. Absolut inte. Men alla organisationer skapar sin egen interna logik, vilken de sedan lever efter. Se bara på den gigantiska kommunikationsavdelningen i exempelvis Göteborg. Staden har 253 kommunikatörer anställda. Och utifrån deras perspektiv är det fruktansvärt logiskt. Varenda en behövs. Och ingen går ju sysslolös. Offentlig sektor är utmärkt på att skapa arbetsuppgifter såväl som utgifter.

Ett annat exempel är Malmö som lade en halv miljon kronor på att ta fram en ljudidentitet åt staden. Det skulle göra kommunikationen tydligare. Stadens kommunikationsstrateg menade till och med att man förmodligen skulle ha tjänat in pengarna på några år.

Verksamheter expanderar gärna av sig själva. Man vill göra mer och bättre. Det behövs hela tiden mer folk och skulle det råda någon tvekan kan man bara tolka vilket styrdokument som helst i den riktningen.

Och naturligtvis är det främst där skon klämmer. Den politiska styrningen är oftast alltför svag för att mäkta med något ens i närheten av det som Region Norrbotten gör. Alltför få är intresserade av att få höra att uppdraget kan utföras med flera hundra färre anställda än i dagsläget.

Men väldigt många skulle vara betjänta av att få höra det. Teoretiskt finns förstås också möjligheten att också en extern utvärdering visar att alla behövs och att organisationen är det under av effektivitet som påstås.

Region Norrbotten har satt ribban högt. Hur många andra kommuner och regioner vågar ens försöka sig på ett hopp på den höjden?    

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.