lagförslag

Regeringen pimpar med fluffig barnlag inför valet

Den 6 juli beslöt regeringen att överlämna ett förslag till Lagrådet om att FN:s barnkonvention blir svensk lag 2020. Det kan låta behjärtansvärt men är mest fluffig ordmagi skapad i ett elfenbenstorn. 

Gästkrönika

Tunga juridiska remissinstanser har inte varit nådiga. Justitieombudsmannen anser att barnkonventionen är alldeles för diffust formulerad för att göras till lag. Migrationsverket varnar i sitt remissvar för att målkonflikter kan uppstå. ”Enligt utredningen ska barnets bästa betonas och ytterligare stärkas. Det finns emellertid även andra intressen som myndigheten måste väga in i bedömningarna, till exempel om reglerad invandring.” 

Utifrån ett renodlat barnperspektiv är det självklart nästan alltid bäst för asylsökande barn, och deras eventuella föräldrar, att få uppehållstillstånd i Sverige och tillgång till försörjning, utbildning och sjukvård.  Samma sak gäller det växande antal barn som vistas illegalt i vårt land under oerhörd psykisk press. Migrationsverkets invändning om hur reglerad invandring ska upprätthållas om konventionen blir lag förtjänar därför att tas på allvar.

Grundbulten i barnkonventionen, att barnets bästa ska prioriteras, finns dessutom redan i svensk lagstiftning sedan decennier. Principen åsidosätts ändå varje timme i hela landet utan statliga konsekvenser. Socialtjänstlagens andra paragraf slår nämligen fast: ”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.” 

Socialtjänstens viktigaste uppgift är att se till att barn växer upp under trygga förhållanden. Revorna i det yttersta skyddsnätet är dock uppenbara. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) larmade för tre år sedan om den ansträngda situationen i socialtjänsten i en rapport baserad på inspektioner. Studien avslöjade att orosanmälningar blev liggande och att barn nekades insatser de borde få. En ökade ärendemängd i kombination med en allt mer akut personalsituation på socialkontoren var bidragande orsaker. 

Trots denna kunskap utsatte regering och riksdag ändå en illa rustad kommunal verksamhet för en stor tillströmning av nya ärenden i form av tiotusentals hjälpsökande minderåriga.

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar; ”Det ökade flyktingmottagandet under 2015 har lett till en ökning av arbetsbelastningen inom socialtjänsten, särskilt inom området Barn och unga.” 

Istället för att lägga resurser på att pimpa lagboken med ny lag inför valrörelsen borde regeringen se till att kommunerna får förutsättningar att följa den existerande, men ack så vanskötta, socialtjänstlagen.

Trycket på socialtjänsten, och även barn- och ungdomspsykiatrin och andra delar av välfärden, lär knappast att minska om barnkonventionen inkorporeras. Är det till exempel förenligt med konventionen att neka tillståndslösa barn socialbidrag och andra förmåner?

Gränsdragningar, som ibland är hjärtskärande, måste göras om välfärden ska fungera. Varenda unge i hela världen omfamnas av FN:s mänskliga rättigheter men det betyder inte att alla barn har medborgerliga rättigheter i nationalstaten Sverige. Var den gränsen ska gå blir ännu otydligare om regeringens ogenomtänkta lagförslag blir verklighet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.