Krönika
Utbildning
29 augusti 2019 kl 05:10

Borgarna reformerade vården åt pipsvängen

Efter den borgerliga valsegern 2006 inleddes ett sanslöst effektivt reformarbete, inte minst i Stockholms läns landsting. Sanslöst i ordets alla bemärkelser, skulle det visa sig.

Ibland är det svårt att förstå varför saker och ting blir fel när politiska idéer ska omsättas i praktiken, i synnerhet om det är de idéer man själv omfattar. Jag var en av dem som trodde att sjukvården skulle må bra av fler privata aktörer. Därför röstade jag borgerligt i valet 2006. Det blev borgerlig regering i landet och borgerlig majoritet i bland annat Stockholm och Skåne, där jag bor.

Efter den borgerliga valsegern inleddes ett sanslöst effektivt reformarbete, inte minst i Stockholms läns landsting. Sanslöst i ordets alla bemärkelser, skulle det visa sig. Fyra år är en kort tid. Om stora reformer ska genomföras finns det inte tid för konsekvensanalyser. Den som är intresserad av detaljer om hur fel uppstår kan studera exemplet Nya Karolinska sjukhuset i boken ”Konsulterna” (Mondial) av DN-medarbetarna Anna Gustafsson och Lisa Röstlund.

Att det skulle gå åt pipan framstod ganska tidigt som oundvikligt för en utomstående betraktare med många vårdkontakter. Mina har oftast varit sjuksköterskor, efter publiceringen av boken ”Hon var ingen Florence Nightingale - människan bakom myten” (Natur & Kultur). All vårdpersonal jag träffat sedan den utkom 2007 har uttryck oro. En farhåga som jag tidigt fäste mig vid gällde nedmonteringen av utbildningssystemet. Ingen planering fanns för praktiktjänstgöring för blivande läkare och sjuksköterskor.

Allt som de oroliga fruktade har hänt, och blivit värre än någon kunde ana. Det supertjusiga spetsuniversitetssjukhuset NKS ska bara ta emot vetenskapligt intressanta specialsjuka patienter – som visar sig nästan inte finnas i verkligheten. I en sådan verksamhet kan ingen utbildas. Vårdpersonal måste börja sitt praktiska arbete med vanliga vardagspatienter. Dessa har blivit outsourcade till privata aktörer i vårdval, en paradreform för borgerligheten i Stockholm. Men vårdvalets aktörer är för små för att hantera utbildning och praktik för läkare och sjuksköterskor. I upphandlingskraven fanns ingenting om utbildning.

”För drygt tio år sedan när man började med vårdval kunde ingen förutse att det skulle bli en sådan succé – då kom tankarna om utbildning inte riktigt med”, säger sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) i DN 24/8.

Så nu ska Karolinska starta en ny enhet för öron- näs- och hals. På Danderyds sjukhus, så att blivande läkare ska få möta vanliga patienter. Det är ett krav för att deras utbildning ska kunna godkännas.

Privat och offentligt hänger ihop på oändligt komplicerade vis. Det är lämpligt att utreda hur, innan stora reformer genomförs. En uppmaning till politiker: Undersök i förväg vad som händer om en reform skulle råka bli framgångsrik. Omvälvande systemförändringar bör först utredas, så att de inte av misstag råkar slå sönder en hel regions utbildning av vårdpersonal, så som nu skett i Stockholm.

Nästa offer för borgerlig reformiver tycks bli arbetsförmedlingen. De privata aktörer som förmodades träda in och (i motsats till staten) vara supereffektiva tvingas i konkurs av anslagsbrist i väntan på nya tider. Stora, intrikata system måste förändras långsamt, en liten bit åt gången.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.