Förtroendet för kvinnosjukvården haltar, enligt en undersökning av Veckorevyn och Aftonbladet. Detta till stor glädje för aktieägarna i hittepåvården.
Det är ett problem att ta på allvar att 22 procent av de tillfrågade kvinnorna har lågt förtroende till vården. Flera orsaker är troliga, till exempel anses vården ineffektiv och väntetiderna för långa. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) måste tillsätta en utredning som benar ut dem och föreslår konkreta lösningar.
Ett problem ligger sannolikt i plånboken. Det finns starka marknadskrafter som vill tjäna pengar på ohälsa. Förra året lade svenskarna över fem miljarder kronor på kosttillskott, örter och vitaminer. Hur mycket pengar som lades på aurahealing och andra så kallade terapiformer, appar, kurser och föreläsningar vågar man bara fantisera om. Ett större förtroende för sjukvården skulle innebära sämre business för dessa bolag.
Men bilden av det onda monstret läkemedelsindustrin då? Den djävul som kallas ”Big Pharma”. Ja, det är också en bransch som gör stora vinster. Men läkemedelsindustrin får inte får sälja något som inte är rigoröst testat, medan den “alternativa” medicinen inte har några kostnader alls för forskning eller utveckling. Men det bästa är om samhället, och inte någon industri, bekostar forskningen. Då blir den så objektiv som möjligt.
Det saknas kunskap om kvinnors hälsa, är en återkommande fras i Veckorevyn/Aftonbladets granskning. Man menar att det forskas för lite på kvinnors sjukdomar.
Å ena sidan är det sant. Det finns många viktiga forskningsprojekt som inte kan påbörjas, eftersom det inte finns några pengar att forska för och här blir det bakläxa för våra politiker. Å andra sidan bedrivs det faktiskt en hel del forskning om kvinnors hälsa, som inte sällan är banbrytande, ibland världsledande. Det tjänar knappast kvinnors hälsa att osynliggöra den.
Resultat som ofta förkastas eller till och med hånas är de som rör behandling med hormoner. Trots gedigen forskning om deras hälsomässiga fördelar upprätthålls i Sverige ett för resten av världen avvikande narrativ om de livsfarliga hormonerna. Detta framstår som paradoxalt, när det svenska bidraget till samma forskning får sägas vara imponerande.
Men det märkligaste i hela historien är att kvinnor enligt Veckorevyn/Aftonbladets granskning i allt högre grad vänder sig till den så kallade alternativmedicinen. Där finns det två typer av behandlingar: den som är helt obeforskad, och den som är bevisad verkningslös eller potentiellt skadlig. Samtidigt som man beskyller sjukvården för att – trots vetenskap och beprövad erfarenhet – sakna kunskaper, väljer man behandlingar som per definition är verkningslösa. Den psykologiska vurpan ligger dessvärre utanför sjukvårdens kontroll.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.