Krönika
Tillgänglighet
9 september 2020 kl 05:20

Prata med medborgare på medborgares vis, kommuner

Skribent

Nils Karlsson
föreläsare och filosof, inte längre miljöpartist

Det här är en opinionstext

Kommunsveriges olika webbsidor är fyllda av tråkig och byråkratisk svenska som är svår att förstå. Men det ska det bli ändring på. Den 23:e september börjar EU:s tillgänglighetsdirektiv gälla. Allt material som publiceras av en myndighet ska då vara tillgängligt för alla. 

I Malmö genomfördes tidigare i år en kartläggning av stadens tillgänglighet för medborgarna i allmänhet och personer med funktionsnedsättning i synnerhet. Ett av de vanligast förekommande hindren visade sig vara stadens kommunikation. Mångt och mycket av det som kommuniceras är helt obegripligt. Det gäller både på webben och i skriftlig direktkommunikation med enskilda medborgare. Men, invänder ni, har inte Malmö jättemånga kommunikatörer anställda? Kommunikationen borde ju gå hur smidigt som helst! 

Men kommunikatörer till trots är Kommunsveriges olika webbsidor fyllda av tråkig och byråkratisk svenska. Myndighetsbeslut kommer aldrig i närheten av en kommunikatör. En stor del av de samtal som inkommer till Malmö stads kontaktcenter handlar om att medborgaren inte har förstått ett myndighetsbeslut, en e-tjänst eller ett regelverk. Det här är inget lokalt. Det gäller för hela Sverige att skärpa sig och bli begripligt.

Förutom det allmänt klumpiga språket saknas ofta en version av texterna på lättläst svenska, vilket utgör ett hinder för många personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att inte tillgängliggöra kommunala texter stängs stora grupper ute från att delta i samhället helt och fullt.

Detta ska det bli ändring på i och med att EU:s tillgänglighetsdirektiv gäller från och med den 23 september i år. Allt material som publiceras av en myndighet ska vara tillgängligt för alla. 

Det är bråttom. Den 23 är snart. Jag misstänker att ingen kommun eller region kommer att klara av det. Allt kommer inte att vara på plats. I förlängningen riskerar myndigheterna viten. Det kommer att kosta att inte vara tillgänglig. 

Det är bara det att det redan kostar att inte vara tillgänglig. Att tjänstepersoner runt om i landet lägger tid på att förklara för medborgare som inte kunnat tillgodogöra sig information vad informationen innehåller är ett stort resursslöseri. Det hade varit så mycket smidigare att ta fram syn- och teckentolkat material på begriplig svenska direkt. Att inte invänta missförstånden. Att inte reagera i efterhand. 

Mycket kommer att bli så. En användare av en tjänst eller en läsare av en text rapporterar otillgänglighet och myndigheten rättar i efterhand. Det gäller framför allt redan publicerat material. Det vore en omöjlighet att gå tillbaka och göra om allt på en gång. Det nya materialet bör så klart leva upp till tillgänglighetsdirektivets olika krav. 

Myndigheterna bör dock inte bara tänka på tillgänglighetsdirektivet, som till exempel inte omfattar myndighetsbeslut, utan tänka brett. En obegriplig text blir inte mer begriplig bara för att den syntolkas. Den blir bara en mer tillgänglig obegriplighet. En i grunden obegriplig text blir inte mer begriplig bara för att den återges på lättläst svenska.

Det senare är ett bra sätt att testa om information till medborgarna är begriplig. Kan den inte återges på lättläst svenska så är det helt enkelt ingen bra information. 

För övrigt anser jag att vi inte ska tala om personer med funktionsnedsättning som funktionsvarierade. Ingen är likadan. Alla är unika varianter av människor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 9 september 2020 kl 05:20
Uppdaterad: 9 september 2020 kl 05:15

Skribent

Nils Karlsson
föreläsare och filosof, inte längre miljöpartist