Pöbeljustis är varken demokratiskt eller klokt

Möjligen kan en del av detta förklaras av ett mått av överrumpling. Få personer i Bristol i västra England väntade sig väl att statyn av Edward Colston skulle rivas ned, släpas längs gatorna och dumpas i hamnen. När det ändå inträffade var det ett otvetydigt bevis på ett betydande våldskapital. Så pass att det fick Londons borgmästare, Labourpolitikern Sadiq Khan, att lova att rensa ut referenser till slavhandlare och ”andra olämpliga personer” från stadens statyer och gatunamn.

Historierevisionism är det nya svarta. Det är förvisso något som primärt har förknippats med mindre nogräknade regimer, det är till exempel väldigt populärt i både Ryssland och Kina. Och nu ska vi göra samma sak här. Härligt!

Notabelt är det dock inte de styrandes egna preferenser som styr, utan en utomparlamentarisk skara extremister vars nålsöga för vad som kan få fortsätta existera är minimalt. Hela historien, varje lämning och uttryck, ska dömas utifrån en extrem samtida ideologi. Det är människofientligt, historieföraktande och odemokratiskt i både tanke och utförande.

Den mänskliga tillvaron är inte, och har aldrig varit, statisk. Sedan vi klev ned ur träden har vi hela tiden förändrats. Vi har flyttat på oss, tagit oss över krön efter krön tills hela jorden låg för våra fötter. Vi har korsat brännande öken och isande arktisk kyla. Vi har korsat haven på flottar. Vi har till och med tagit oss till andra himlakroppar. Samtidigt har vi förstås slagits en hel del, inte minst om vem som bor var.

Under vår tid har vi klarat av makalösa bedrifter samtidigt som vi betett oss väldigt illa mot varandra. Det ena ursäktar inte det andra, lika lite som det andra förtar det första. Edward Colston var engagerad i slavhandeln. Han var också en stor filantrop, särskilt i Bristol där han såg till att skolor, sjukhus, fattighus och kyrkor kunde bedriva sina verksamheter. Framför allt existerade han, det kan inte vandalerna ändra på genom att riva ned hans staty.

Att försöka skriva om historien, oavsett om det gäller att dölja alla tecken på att svarta någonsin har behandlats illa, ändrar den inte. Det gör den bara svårare att utläsa och utbilda om. Vi kan inte ändra historien, bara lära av den.

Att tro att just denna dag är vår existens främsta i alla tider må vara mänskligt, men det är också bra korkat. Morgondagens extremister skulle radera spåren av dagens diton om de skulle få chansen. Och i brist på kulturella uttryck och historiska händelser äldre än en vecka är allt vi får över ett oändligt nu som fylls av politisk indoktrinering.

Låt i vart fall inte detta ske på grund av överraskning. Det är faktiskt värt att fundera igenom dessa frågor långt innan de första kraven når det egna landet eller kommunen. Tänk då gärna också på alla som inte kommer att kräva en revolution.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.