Miljö

Risk för mer plast än fisk i havet år 2050

Oerhörda mängder plast produceras i världen i dag och det är inte svårt att förstå varför. Plaster är billiga, formbara, mångsidiga och praktiska. Men myntet har en baksida - plasten är nästa stora miljöproblem på ingång. \
Krönika

Framtidens människor kommer att titta tillbaks på 1900-talet och undra: hur sjutton tänkte vi? Hur kunde vi vara så dumma att vi byggde upp ett helt transportsystem som var beroende av bensin? Bensinen gav farliga avgaser och växthuseffekt. Dessutom kom bensinen från olja som inte på långa vägar nybildades så fort som den förbrukades. 

Svaret är att vi gjorde som vanligt. Vi såg möjligheter och tog tillvara dem. 

Efter mer kunskap och eftertanke har nu polletten trillat ner: det behövs nya sätt att driva fordon på. Vi behöver bromsa, backa, ställa om. Två steg framåt i utvecklingen – och ett steg bakåt. 

Med dessa insikter i bagaget kunde man tro att vi vore vaccinerade mot att gå i liknande fällor. Att vi inte skulle bygga in oss i osunda beroenden igen. Men icke. 

Plast är ett miljöproblem på ingång. Inte så att frågan är ny. Snarare är det först nu som den börjar få den uppmärksamhet som den förtjänar. 

Oerhörda mängder plast produceras i världen i dag och det är inte svårt att förstå varför. Plaster är billiga, formbara, mångsidiga och praktiska. På många sätt är de universalmaterial. Men myntet har en baksida. 

När plaster hamnar i naturen bryts de inte ner på samma vis som många andra ämnen, utan snarare mals ner mekaniskt till mindre delar. Plasten ansamlas på stränder, djur får det i sig och kan i värsta fall kvävas till döds. Enligt en ny rapport från Ellen MacArthur Foundation ökar mängden plast i haven snabbt och år 2050 beräknas det finnas mer plast i haven än fisk. 

Vi behöver nu både fundera på uppstädning av den plast vi redan spridit ut och på hur vi förebygger att svårnedbrytbar plast hamnar där den inte ska vara. Här har politiken en viktig roll.    

Mest fokus har lagts på plaster med miljöfarliga tillsatser som läcker ut, samt plastpåsar. Ändringar i EU-direktiv har gjort att regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå sätt för att minska användningen av plastpåsar. Detta är dock blygsamt.

Frågan om plast behöver upp ordentligt på hållbarhetsagendan, även lokalt, på alla områden som berörs. Och det är många, för plast används verkligen överallt. 

Det gäller bara att hålla tungan rätt i mun. Miljöfrågor är sällan svart-vita. Det må kännas intuitivt fel, men en bomullskasse behöver faktiskt användas i storleksordningen 130 gånger för att ge lika låg klimatpåverkan som en plastkasse som används en gång. 

Även om det inte är enkelt att värdera och väga olika aspekter mot varandra måste vi försöka. Det är viktigt att i tid peka ut riktningen och agera eftersom det driver på innovation; alternativa material, nya produkter och sätt att göra saker på. 

Problemet med fordonsflottan som drivs på fossila bränslen är den stora omfattning som vi lät det nå. Lärdomen är att ju förr vi inser att vi håller på att boa in oss i något som inte kommer hålla i längden, desto mindre plågsam blir omställningen. 

Det vore bra att slippa fler ”hur sjutton tänkte vi?”. Vi borde åtminstone försöka. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.