Krönika
Kärnkraft
13 oktober 2014 kl 07:03

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Ordmagi och siffertrolleri ger ingen elkraft

Sverige har en energiproduktion som är så “klimatsmart” som energiproduktion kan bli. Men den energipolitik som Löfven skissade i regeringsförklaringen är både ekonomiskt orimlig och tekniskt omöjlig. Per Åhlström ryter i.

“Energipolitiken är avgörande för att bygga ett hållbart samhälle och sysselsättningen i Sverige är helt beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.”

Så inleds energiavsnittet i regeringsförklaringen. Och så långt kan nog de flesta hålla med. Det är också klokt med blocköverskridande förhandlingar om energifrågan. Men regeringens “ingång i förhandlingarna” är sakligt omöjlig. Man kan inte generera el med trollformler. Det går inte att driva ett industriland med väderberoende energiproduktion, och om kärnkraften avvecklas kommer Sverige att öka sina utsläpp av växthusgaser, för det måste faktiskt genereras el även när det är mörkt och vindstilla.

Så här är det: Lagring av elenergi i stor skala är tekniskt och ekonomiskt omöjlig. El måste produceras i takt med förbrukningen i varje ögonblick.

Sverige har en energiproduktion som är så “klimatsmart” som energiproduktion kan bli. Kärnkraften klarar “basbehovet” av el, dvs den kan rulla och gå utan störande effektregleringar. Vattenkraften klarar hela det behov av reglering som Sverige har. Utom när det är som allra kallast och mörkast. Då måste Sverige importera kraft från utlandet, i huvudsak kolkraft från kontinenten. På sommaren, då elförbrukningen är lägre, klarar vattenkraften Sveriges energiförsörjning utan tillskott av annan elproduktion.

Eftersom kärn- och vattenkraft genererar el utan utsläpp av växthusgaser är det svårt att se hur Sverige ska pressa utsläppen ytterligare. Det enda område man kan ge sig på är biltrafiken. Den vill man elektrifiera. Vilket kräver mer elproduktion. Inte minst kring jul, då alla ska åka och hälsa på släkten.

Nu vill regeringen ersätta kärnkraften med vind- och solenergi. Men ännu har ingen lyckats förklara hur dessa energislag ska kunna producera el när det är kallt, mörkt och vindstilla, dvs när Sverige har störst behov av elproduktion. Att ingen kan förklara det beror på att det är omöjligt.

Vind och sol ger bara meningsfull elproduktion under de årstider då Sverige redan klarar sin elproduktion med den enda flödande energikälla som kan styras; vattenkraft. Av “miljöskäl” dubblerar man den miljövänliga elproduktionen under de tider på året då det inte behövs något tillskott av elenergi. Detta orsakar naturligtvis överproduktion av el. Denna överproduktion, som subventioneras av svenska elkonsumenter, exporteras sedan till Tyskland. 

Tyskland har också stora subventioner till sol och vindkraft. Utan dessa subventioner skulle det inte installeras solpaneler och vindkraftverk i någon nämnvärd omfattning. Men när de väl är byggda är det “gratis” att köra dem, eftersom de inte behöver bränsle. De kopplas alltså in först av alla kraftverk. Det gäller även den vindkraft som kommer från Sverige.

Det minskar i sin tur drifttiden för gas- och kolkraftverk. Det är särskilt besvärligt för gaskraftverk, som har relativt höga investeringskostnader (som inte subventioneras), och dessutom relativt höga bränslekostnader. De behöver köras ett visst antal timmar med goda elpriser för att vara lönsamma. När drifttiden minskar på grund av sol- och vindkraftens företräde, så blir gaskraftverken olönsamma. Flera har också lagts ner och utbyggnader har stoppats.

Det gör det hela ännu mer besvärligt, för när solen går i moln eller vinden mojnar så måste man generera el på något annat sätt. I Tyskland finns nästan ingen vattenkraft, så man eldar kol och olja för att få el när vind- och solkraft ger för litet. För att kol- och oljekraftverken ska kunna starta tillräckligt snabbt när den väderberoende elproduktionen minskar, så kör man kol- och oljekraftverk på tomgång, dvs man eldar kol och olja utan att generera el. Detta räknas dock inte på sol- och vindkraftens konto, vilket borde ske.

På samma sätt kan man givetvis få kärnkraften olönsam med politiska beslut. Det är bara att lägga på ytterligare “säkerhetsavgifter” och “avfallsavgifter”, trots att kärnkraften har visat sig orsaka färre dödsfall än all annan elproduktion och trots att kärnkraften redan betalar vad avfallsförvaringen kostar. Och man kan givetvis även minska kärnkraftens drifttid och därmed försämra dess ekonomi genom att med politiska beslut tvinga in mer vindkraft i systemet.

Men hur man än vänder och vrider på siffrorna och hur man än räknar, så kommer det ingen el från sol och vind under kalla vinterdagar. Alltså behövs de “olönsamma” kraftverk som genererar el med hjälp av fossila bränslen eller kärnenergi. Det är omöjligt att “effektivisera” så att Sveriges elförsörjning kalla vinterdagar klaras med bara vattenkraft.

Den energipolitik som skisseras i regeringsförklaringen är därför inte bara ekonomiskt orimlig (vi kan ta den exercisen en annan gång), utan den är också tekniskt omöjlig. Kärnkraft kan givetvis inte byggas under de förutsättningar som regeringsförklaringen anger.

Det är därför ett ofrånkomligt faktum, att om Sverige avvecklar kärnkraften så måste Sverige bygga fossileldade kraftverk, förmodligen eldade med rysk gas. Utsläppen av växthusgaser kommer lika ofrånkomligen att öka och och Sverige blir ekonomiskt beroende av Ryssland.

Detta är inte “smart” ur någon enda synvinkel.

Det enda område man kan ge sig på är biltrafiken. Den vill man elektrifiera. Vilket kräver mer elproduktion. Inte minst kring jul, då alla ska åka och hälsa på släkten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 13 oktober 2014 kl 07:03
Uppdaterad: 13 oktober 2014 kl 07:59

Skribent

Per Ahlström
Författare och debattör