Krönika
Medier
12 april 2019 kl 06:31

Opartiska medier – det beror på vem man frågar

Medieforskarna finner att valbevakningen inte styrdes av journalistiska sympatier. Ändå lyckades SVT:s stora slutdebatt fällas för bristande opartiskhet.

Vilfredo Pareto hette sociologen och Paretoprincipen heter en god tumregel som han gett namn till: i många fall är det blott tjugo procent av orsakerna står för åttio procent av effekten. Tuvan som stjälper lasset kan ofta vara rätt liten. Den där principen finns det skäl för svenska medier att komma ihåg.

Färgas den politiska bevakningen av journalisternas egna sympatier? Medieforskarna Jesper Strömbäck och Bengt Johansson svarar nej när de i torsdags presenterade sin stora studie av 2018 års valrörelse tillsammans med Lars Truedson från Institutet för Mediestudier. Den politiska bevakningen ska ha formats av medielogik och normal nyhetsvärdering, snarare än av journalisternas egna ståndpunkter.

Studien är visserligen kvantitativ, men med tanke på ämnet är det ändå lite iögonfallande hur rapporten med tystnad förbigår det gruvliga magplask som Sveriges Television åstadkom i finalen av sin valrörelsebevakning. Det måste vara en unik händelse för SVT att bli fällda i Granskningsnämnden för att inte iaktta opartiskhet under själva slutdebatten i SVT – den viktigaste och mest sedda politiska debatten under hela valrörelsen, för att inte säga under hela mandatperioden.

Tyvärr lyckas även rapportförfattarna att i en och samma mening (sid. 113) stava fel på namnen på två av SD:s mest centrala politiker. En tolkningsglad läsare kan vidare lägga märke till hur författarna genomgående har råkat förse Kristdemokraternas partiledare med samma efternamn som två konservativa amerikanska presidenter. Åttio procent av namnen var säkert rättstavade. Men ändå.

Opartisk eller inte, det beror på vem man frågar. I tisdags kom resultaten från senaste nationella SOM-undersökningen. Förtroendet för journalister ser hyggligt och stabilt ut – så länge man tittar på nivån för befolkningen som helhet. Som vanligt är det bakom totalsiffrorna som man hittar sevärdheterna. Den politiska polariseringen i synen på medier tilltar. Är det vanligt att journalister vinklar nyheter efter egna åsikter? Ja, svarar 47 procent bland dem som står klart till vänster, men bland dem som står till höger är siffran 76 procent.

Snarlika mönster syns även när Demoskop mäter hur förtroendet för journalister har utvecklats. Omkring 2013–14 började den politiska polariseringen i uppfattningen om journalister att öka och tilltog sedan ytterligare efter migrationskrisen 2015. Idag går uppfattningarna vitt isär. Januaripartiernas sympatisörer har nu ett relativt högt journalistförtroende medan det är synnerligen lågt bland SD-väljare. Frågan börjar likna ett surrogatmått på vilken tillit man känner till ”etablissemanget” i vidare mening. Berätta vad du tänker om journalister, så kan jag säga var du står politiskt…

Fina totalsiffror kan man vilja trösta sig med på redaktionerna. Men Paretoprincipen säger något annat. Håll ögonen på de tjugo procenten, grupperna som har ett lågt förtroende för medier, som man ofta uppfattar som politiserade och manipulativa. Det är den eldsvådan som förändrar den politiska spelplanen. Det kommer inte att vara genomsnittspersonen som skapar åttio procent av den politiska sprängkraften.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.