Krönika
Demokrati
18 mars 2016 kl 06:54

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

M-politikers flyktingkritik varslar om hiskeliga bråk

Ibland är tidstecknen inte längre än ett stycke. Men de kan skvallra om vartåt det barkar. Som när fyra kommunalråd från olika Stockholmskommuner nyligen skrev om det kommunala mottagandet av ensamkommande. \

Kritiken moderaterna riktade mot Migrationsverket var välbekant: bristande kontroller öppnar för fusk och vårdplatser för barn riskerar att beläggas med vuxna åldersbedragare.

Så varför skriva en artikel till om det? Det man kan misstänka var skribenternas egentliga ärende rymdes i tre meningar. Kommunalråden framförde att Migrationsverket internt har gjort en analys som kommit fram till att Migrationsverkets åldersbedömningar inte nödvändigtvis är bindande för andra aktörer, det vill säga kommunerna. Dessa kan göra en annan, egen åldersbedömning: ”När en kommun gör bedömningen att det inte rör sig om ett barn återgår ansvaret att ordna boende till Migrationsverket.” Hotet är inte överdrivet subtilt.

Det är knappast en tillfällighet att en artikel av det här slaget kommer just nu. Fram till i dag är det S-styrda kommuner som svarat för det klart största asylmottagandet, men nya anvisningslagar ändrar successivt på den saken. Förra året började Migrationsverket att använda sig av en ny lag som tvingar kommuner att ta emot ensamkommande. Den 1 mars i år trädde den nya anvisningslagen i kraft, som även berör hur vuxna nyanlända fördelas mellan kommunerna. Nu är det fördelningstal från Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna som gäller. För kommuner som snabbt måste växla upp sitt mottagande får det här väldiga konsekvenser.

Kommer det att få någon betydelse för hur mottagandet debatteras framöver? Det tror jag. Många kommuner som nu tvingas in i matchen är relativt resursstarka organisationer som gissningsvis har en annan kapacitet och stridsvilja än vi har sett tidigare. 

Nog har det hörts både bitter gråt och uppgiven klagan från de små landsbygdskommuner som tidigare drabbats av absurda belastningar i mottagandet. Men det är allt lite mer bett i den typen av formalistiskt underbyggda hot som Stockholmskommunerna nöp till med i veckan. Det här är kommuner som vill visa att de har en gadd.

En liknande process, där alltfler grupper börjar bli berörda, pågår nu också ute i kommunerna. På mängder med skolgårdar, även på Stockholms innerstadsskolor, kommer det att behöva snabbuppföras temporära paviljonger för att klara den stora inströmningen. 

I all tysthet upprättar kommuner storskaliga krisplaner för att klara bostadskrisen för de nyanlända. De tusentals modulbostäder som nu exempelvis upphandlas i Stockholm ska spridas jämnt över staden. Även Östermalm och Kungliga Djurgården diskuteras.

Ansvaret för hanteringen av migrationskrisen har tidigare varit väldigt skevt fördelat. Medan vissa mindre kommuner har förändrats i grunden har många i allmänheten uppgivit att de inte märkt någonting alls i sin vardag. I allt större utsträckning kommer det att förändras nu.

Det kommer inte precis att minska konflikterna. Nu väntar hiskeliga bråk. Men det är ändå en viktig förändring. Engagemanget för att få kloka politiska beslut blir mycket större när alla också påverkas av dem.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.