Förra veckan promenerade jag i centrala Stockholm och råkade lägga märke till ett handikapptillstånd som låg i vindrutan på en parkerad bil. Tro det eller ej, men jag hade aldrig sett något förut så jag blev lite nyfiken. Fanns det fler bilar med tillstånd?
Jag började kika i fönstren på de parkerade bilarna. Häpen upptäckte jag att det formligen drällde av handikapptillstånd i vindrutorna. Uppskattningsvis mellan var åttonde och var tionde bil på gatan hade parkerats av någon som påstod sig vara rörelsehindrad.
När man fått upp ögonen för handikapptillstånden ser man dem överallt.
Man skulle kunna tänka att det var tråkigt att så förbluffande många har mycket svårt att gå, men att det är desto roligare att de har så gott om pengar att de kan köpa dessa dyra, ungdomligt sportiga bilar där tillstånden återfinns. I själva verket är det förstås uppenbart att det pågår ett häpnadsväckande stort missbruk av tillstånden. Fräckheten och hänsynslösheten är provocerande.
I augusti förra året gjorde SVT en större granskning av hur handikapptillstånden missbrukas. De hittade ett moras. Tillstånden förfalskas, ”lånas” av andra, stjäls i bilinbrott och säljs vidare eller säljs av handikappade som inte längre behöver dem.
Ett speciellt problem är tillstånden utfärdade i andra EU-länder. Dessa är giltiga även i Sverige, även om så många som 95 procent av de utländska tillstånden används i svenskregistrerade bilar. Flertalet som användes i Stockholm var förfalskade i en bedömning som Stockholms Stads trafikkontor gjorde.
Denna oförsvarliga soppa påminner om den stötande handeln med ”försvunna” pass, där det nu äntligen efter en evinnerlig väntan kommer en lagskärpning.
I september sade infrastrukturministern att fusket är horribelt och lovade att utreda åtgärder för att styra upp eländet. Måtte nu frågan hanteras med större engagemang och skyndsamhet än passfusket sköttes av den förra regeringen.
Det är inget mysterium hur man kan komma åt fusket. Bedragare kan räkna och ändrar sitt beteende när lönsamhetskalkylen förändras. I Södertälje som är en av de särskilt fuskdrabbade orterna har man ökat bevakningen. När kontrollerna skärptes noterade man att Södertäljetillstånden i stället började användas i Stockholm eftersom risken att åka fast hade ökat i Södertälje.
Prioriterades missbruket av handikapptillstånden borde det gå att stoppa relativt snabbt. Övervaka bilarna, kontrollera förarna som dyker upp och använd de rättsliga medel som redan finns mot missbruk och förfalskning av urkund. Återkalla körkorten för de skyldiga.
Missbruket är mycket upprörande i sig eftersom det så direkt slår mot en svag grupp. Men det är också ett närmast övertydligt exempel på när samhället inte förhindrar fräcka och förslagna från att snylta på viktiga samhällsfunktioner.
Det är som om vi lider av ett nationellt syndrom där en särskild saktfärdighet och handlingsförlamning inträder när man ska sätta stopp för vanligt skojeri. Det finns alltid människor som utgår från att de är omgivna av dumbommar. Samhället ska akta sig för att låta dem få rätt.
Det är som om vi lider av ett nationellt syndrom där en särskild saktfärdighet och handlings-förlamning inträder när man ska sätta stopp för vanligt skojeri.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.