Etik

Läkaretiken fungerar illa med sharialagar

Kalibers avslöjande om det svenska företaget som verkar under sharialagar i Förenade Arabemiraten väcker frågor om läkaretik och vad man kan tjäna pengar på med moralen i behåll. 

Karolinska sjukhuset har under hösten och vintern varit i ständigt blåsväder. Inte minst blåste det kallt efter att det blev känt att judiska läkare trakasserats utan åtgärder från ledningen. Nu tillträder en ny sjukhusdirektör, Björn Zoëga – och det hinner inte gå många veckor förrän han får frågor i media kring sina beröringspunkter med ett vårdbolag som har avslöjats acceptera sharialagar. Starten kunde ha blivit bättre.

Att arbeta i vården medför att ställas inför etiska problem, inte tu tal om saken. Vanliga frågeställningar rör sig kring dödshjälp, att avsluta vård för att prognosen är för dålig, prioritering av svårt sjuka patienter, abort, psykiatrisk tvångsvård: knappast någon i hälsoprofessionerna kommer undan.

I dagarna rapporterade P1:s Kaliber att det svenska vårdbolaget GHP med ett lukrativt avtal i Förenade Arabemiraten accepterar att sharialagar tillämpas på sjukhuset. Ogifta kvinnor som föder barn fängslas på förlossningsavdelningen.

De svenskar som arbetar på sjukhuset uppges tycka synd om kvinnorna. Det är hoppingivande att personalen fortfarande har kvar någon form av empati. Ändå blir jag inte klok på hur man som människa hanterar att förlösa en ogift kvinna i handfängsel och under polisbevakning, vilket har förekommit på GHP:s sjukhus - en praktik som man nu ska ha fått bort åtminstone delvis. 

Kollegor som arbetat utomlands för hjälporganisationer, inklusive jag själv, har upplevt problem med andra länders brist på aborträtt och jämställdhet. Ur någon aspekt kan jag instämma i det resonemang som GHP:s vd Daniel Öhman för när han säger att lagar ser olika ut och att vi som utsocknes vårdpersonal inte kan ändra dem. Men det här rör sig inte om ideella insatser i flyktingläger eller fattigdom, utan om ett stort svenskt vårdbolag som av allt att döma tjänar stora pengar i ett land med sharialagar. Det finns alltså ett ekonomiskt intresse som sätter denna etiska fråga i särställning. Här är drivkraften i första hand att tjäna pengar oaktat att pengarna tjänas i en brutal diktatur.

Att slå i från sig detta med att om inte GHP skulle driva vården skulle någon annan göra det avfärdar jag som helt ogiltigt. Överför resonemanget på vilken annan smutsig marknad som helst: Om inte vi säljer vapen till IS gör någon annan det. Om inte vi har fabriker med barnarbetare i Sydostasien har någon annan det.

Björn Zoëga som satt i GHPs styrelse till februari 2019 uppger något förvånande att han inte har känt till att sharialagar tillämpades i Förenade Arabemiraten, men att det som pågår på där inte är förenligt med hans moral eller värderingar. Och det är väl en god miniminivå inför det nya uppdraget på Karolinska sjukhuset. GHP:s vd Daniel Öhman anser tvärtom att verksamheten väl lever upp till FNs principer om mänskliga rättigheter. Kvar på sjukhuset i Förenade Arabemiraten arbetar ett sjuttiotal svenska läkare och sjuksköterskor. Få vill svara på P1:s frågor.

Läkaren får inte på något sätt medverka vid dödsstraff, tortyr eller andra grymma och omänskliga handlingar. 

Så lyder punkt två i Läkarförbundets etiska regler. Historien har gjort oss plågsamt medvetna om vilka konsekvenser brott mot denna regel kan medföra.

Därom kan inte minst våra judiska kollegor berätta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.