Krönika
Sociala medier
25 april 2019 kl 05:00

KD förstår att människor går på magkänsla

Det tycks ha blivit en sport på Twitter att slå Ebba Busch Thor i huvudet, helst med Bibelcitat. Men hon verkar ha förstått något om hur vi människor fungerar. 

Människan är 90 procent schimpans och tio procent bi. Det skriver socialpsykologen Jonathan Haidt i The Righteous Mind: Why good people are divided by politics and religion – en bok som söker ge svar på varför goda människor kan tycka så olika, och varför debatten om politik och samhällsfrågor blir så polariserad. 

Människan är inte bara självisk primat, konstaterar Haidt, med utgångspunkt i forskning i socialpsykologi, genetik och neurovetenskap. Vi är ”gruppiska”. Vi upplever en särskild känsla av mening när vi tillåts att gå upp i en svärm. Det är en sak att lyssna på musik i hörlurar, och en helt annan att befinna sig i ett publikhav, på ett dansgolv eller i en kör som sjunger Längtan till landet framför en sprakande Valborgseld.

The Righteous Mind kom ut 2012, jag läste den något år senare, och det går fortfarande sällan en vecka utan att jag tänker på den.

Det är biet i oss som faller i gråt över bilderna på en fallande spira i en katedral de flesta av oss inte besökt och få har ägnat en tanke innan den fattade eld. Alla jag pratade med kvällen när Notre Dame brann beskrev samma smärta över bröstet.

Det är också biet i oss som får ett särskilt påslag i belöningssystemen när vi gör gemensamma politiska ställningstaganden, eller delar samma moraliska indignation. Förklaringen ligger i att människan är resultatet av evolutionärt urval på två nivåer: Dels individuellt urval, när de mest välanpassade individerna fått sprida sina arvsanlag vidare. Dels urval på gruppnivå, när gruppers överlevnad stått mot varandra.

Därav biet i oss. Och att vi hamnar i olika svärmar beror inte så mycket på rationella ställningstaganden som vi själva tror. Haidt hänvisar till nyare studier, bland annat hans egen forskning, som visar att moral i första hand är en fråga om intuition – och social kompetens. Vi tar ställning baserat på magkänsla. Sedan hittar vi en rationell motivering som gynnar oss i förhållande till andra i gruppen. Man är med andra ord för Brexit innan man hittar argumenten mot brittiskt EU-medlemskap.

Vad gör man med all denna information? Man kan följa en debattartikel av Ebba Busch Thor genom Twitter, till exempel. 

I påskhelgen skrev KD-ledaren en artikel i Expressen där hon beskrev liberalismen som en utlöpare av kristen etik, och möttes som väntat av en klassisk Twitterstorm. Det har överhuvudtaget blivit en sport på Twitter att slå Ebba Busch Thor i huvudet, helst med Bibelcitat. 

Twitter förstås bäst just som en spegling av vår gruppiska sida. Man retweetar och hjärtar som social markering, och dessa retweets och hjärtan sätter igång hjärnans belöningssystem när vi får känna oss som en del av svärmen. Utanför svärmen – i det här fallet bland KD:s väljare – kan man lika gärna betrakta det hela med en axelryckning.

Moralen binder samman och förblindar, som Haidt konstaterar. Det där verkar Ebba Busch Thor ha förstått.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.