Sjukhus

Kafkalikt experiment gör patienten till försökskanin

Personalen flödar ut från sjukhusen när landstinget ska spara pengar.   

När patienten vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar, fann hon sig liggande i sjukhussängen förvandlad till en jätteliten råtta. Svansen hade fallit ner mot golvet och när hon drog upp den råkade hon få med sig påsen med urin som flödat genom slangen från hennes ömma urinblåsa. Dess innehåll tömde sig nu över lakanet och hon drog de nakna tassarna närmare sig. Med klorna förmådde hon inte trycka in den röda knapp som fanns för att påkalla vårdpersonalens uppmärksamhet. Hon försökte skrika men allt som kom ur henne var ett väsande läte, och saliv, som fastnade som droppar i morrhåren.

Det visade sig att det nya sjukhuset där hon tagits in var ett gigantiskt experiment. Man hade utan patienternas eller personalens samtycke startat ett avancerat företagsekonomiskt försök i syfte att göra vården billigare och aktieägare rikare.

Detta borde inte vara möjligt, eftersom vetenskapliga experiment i vården är omgärdade av omfattande regelverk. Minsta studie krävde godkännande av etisk kommitté, och muntligt och skriftligt samtycke krävdes från var och en som skulle delta i studien. Men genom att uttala den magiska trollformeln “New Public Management” hade alla regler gått upp i en dollarfärgad rök som doftade champagne och skönhetsprodukter på spa.

Trollformeln var så stark att också den smärtsamma skandalen med kirurgen som utan vetenskaplig grund opererade in konstgjorda kroppsdelar på patienter och därmed drog sjukhuset långt ner i smutsen hade försvunnit i djupaste glömska.

Värde, sade man, vi ska skapa värde för patienterna. Vi ska byta namn på så mycket som möjligt, låt oss säga flöde och funktion, sade man.

Råttan hade å sin sida ännu inte funnit ut hur hon skulle stoppa flödet från urinpåsen. Råttan ville resa sig ur sängen men hon förmådde inte för hon hade ont efter sin operation. Om hon ändå hade delat rum med någon annan, som kunde hört henne ropa. Men något av det heligaste i experimentet var just enkelrum.

Vi ska anställa många chefer, sade man, och så blev det. Nästan lika många som sjukhuset hade sängar. Vi ska spara pengar, massor av pengar, sade man och med ens gick landstinget med 2,2 miljarder i vinst. Råttan grubblade där hon låg om inte pengarna kunde använts till sjukhuset i stället så att hon sluppit vänta så länge på att operera bort den där knölen i magen.

Med ens öppnades dörren och råttan trodde inte sina ögon men in kom en annan råtta, klädd i vitt och med något oroligt i blicken.

Hela sängen är full med urin, konstaterade den vitklädda. Det är besvärligt, men ingen kan hjälpa dig just nu. Personalen flödar nämligen, flödar ut från sjukhuset. Och det står inget i vår värdegrund om just urin i sängen.

Den vitklädda försvann bort lika snabbt som hon kommit. Man måste ändå vara tacksam, sade sig råttan. Det finns åtminstone platt-tv på rummet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.