Julklappen dras in men dansvideon får grönt ljus

Mot slutet av december kommer vi på mottagningen göra som vi brukar; i stället för att gå ut och äta julbord på lokal har vi jullunch på jobbet med knytkalas. Lunchen brukar avslutas med några julklappar i form av utlottning av aktuella böcker och ett par biobiljetter var eller någon annan liten julgåva. Men i år blir det inga julklappar. Västra Götalandsregionen har dålig ekonomi och dekret har gått ut om att medarbetarna inte får några julpresenter i år.

Regionen behöver spara och att dra in julklapparna är trots allt en besparing som inte drabbar själva verksamheten. Som många andra enheter har vi ett konstant sparbeting, i vårt fall en osthyvel i budget då anslagen årligen räknas upp med ett par procent mindre än kostnadsökningarna. Vill vi inte avskeda någon måste vi hitta annat att spara in på, ta (ännu) färre prover eller skriva färre recept.

Kostnaden för enkla julgåvor till personalen motsvarar bråkdelar av en promille av de totala lönekostnaderna, så man får anta att ledningen främst är ute efter signaleffekten – att alla drar sitt strå till stacken. Besparingar fördrages med större jämnmod om de upplevs delas lika av alla verksamheter i vården. Men då sticker nedanstående exempel i ögonen. Här lägger regionen pengar på saker som är mindre rimliga än att visa de anställda lite extra uppskattning vid arbetsårets slut.

Elallergi finns inte. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen har ändå låtit regionens tjänstemän (ännu en gång) utreda hur patienter med upplevd elfobi kan få bättre vård. Som tur var kom utredningen fram till att hembesök nog är att föredra framför att stänga ned wifi eller inrätta fler ”elsanerade mottagningar” på sjukhusen i regionen.

Primärvårdens FoU (forskning och utveckling) har lagt 300 000 kronor på att formge, trycka och distribuera en bok på 200 sidor som beskriver samtliga projekt där anställda i regionens primärvård är involverade. Boken innehåller inte någon ny information som inte redan ligger på nätet och i bokform blir inte informationen sökbar, eftersom den inte sorterats efter ämne eller lagts till i ett register. Minst två av artiklarna de stolt visar fram har varit publicerade i pinsamma ”predatory journals”.

Regionen lägger resurser på produktion av trycksaker, podcast och videofilmer som ofta verkar nå en mycket liten skara. På Youtube är det trist att så många av VGR-filmerna har under 100 visningar och bland de som publicerats på Vimeo är det inte bättre. Den arabiska informationsfilmen om HPV-vaccin har (i skrivande stund) totalt fyra visningar.

De västgötska barnmottagningarna har nyligen lämnat primärvården och samsas nu i en nybildad organisation med bland annat öppenvårdsgynekologi, larmcentralen och 1177. Vår nya chef verkar jordnära och vettig och det är förståeligt att cheferna försöker skapa någon slags sammanhållning i en rätt spretig organisation. Men man hade önskat att det inte lagts pengar på att ta fram musikvideo med en gemensam sång (med dansrörelser). Vi lär vara flera som famlar efter skämskudden.

De boende i Västra Götaland bryr sig om det vården levererar, men bryr sig knappast om vad vårdgivaren kallar sig. Ändå kommer nu Västra Götalandsregionen lägga resurser på att byta namn till Region Västra Götaland. Ändringen av namnet (genom att ta bort tre bokstäver och lägga till ett mellanslag) påstås kosta blott tio miljoner kronor fördelat på fyra år, och samtidigt har det tagits fram en ny ”identitets- och varumärkespolicy”. Med ”visionen Det goda livet” vill man ta ”varumärkespositionen som ledande samhällsutvecklare med alla invånares bästa för ögonen”. Det är svårt att se vad som skiljer den nya policyn från den gamla ”plattform” den sägs ersätta.

Om den offentliga vården upplever sig ha imageproblem borde den inspireras av Skoda. I tv-programmet Trafikmagasinet 1979 voltade en Skoda i en undanmanöver. Biltillverkaren arrangerade genast ett eget test inför journalister och Tjeckoslovakiens ambassadör, men även med fabrikens testförare bakom ratten resulterade älgtestet i att bilen lade sig på taket. Men Skoda reparerade sitt rykte. Inte genom att byta namn, byta vision eller göra reklam för sina kärnvärden. Skoda byggde bättre bilar. Regionen har något att lära här.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.