Demokrati

Ju mer vi kallar dem troll desto fler blir de

I skolan arbetas det hårt mot mobbning för att barnen ska lära sig att det är viktigt med inkludering och att respektera andra. När barnen möter verkligheten utanför skolan är budskapet från vuxenvärlden, genom de vuxnas beteende, ett annat.
Krönika

I offentligheten, i debatten och särskilt på sociala medier och forum på nätet, har det blivit allt vanligare att anse det positivt att exkludera och markera avstånd till personer. Det är som att en känsla av rättfärdighet och syndaförlåtelse kan uppnås om de som bedöms utgöra ”onda krafter” fördöms tillräckligt hårt.

Vi är lite stolta i Sverige över att ha skuffat undan religionen från det offentliga rummet; religion där det handlar om gud och djävulen, rättrogna och syndare, goda och onda. Det vi gör nu är att fortsätta i den stilen, bara i en annan skepnad. 

Till exempel används värdeladdade ord för att nedvärdera och misskreditera. I debatten som pågått kring de övergrepp i Kungsträdgården som uppdagats, har många som kritiserat medias hantering av frågan avfärdats som ”troll”. Det är numera en populär beskyllning på nätet och kan drabba vem som helst som på något vis uppfattas som besvärlig, även genom att bara framföra en annan uppfattning.  

Ett annat begrepp som använts är att kritiken kommer från ”undervegetationen”, alltså bortom den fina och acceptabla delen av civilisationen. 

Som om de som uttalar sig vore mindre människor bara för att de benämns troll. Eller att det vore mindre sanningshalt i något för att stället där det sägs benämns som undervegetation. 

Även om en del försöker påstå annat är vi alla del av det här samhället. Det viktiga borde vara om det finns något sakligt och sant att lyssna på i det som framförs. I själva verket måste alla påståenden tas emot med ett visst mått av kritisk granskning, oavsett avsändare. 

Med all rätt bekymrar sig många över den ökande polariseringen i samhället och vill se åtgärder mot den. Dessvärre finns det inga genvägar.

Ingen är ansvarig för någon annan persons beteende. Däremot har vi alla en möjlighet att dämpa ett exkluderande, aggressivt och allmänt dåligt klimat i våra offentliga rum. På nätet men också utanför nätet i det vanliga livet. 

I varje meningsutbyte och agerande påverkar vi varandra. Varje situation utgör för varje människa en ny chans att göra världen liten bättre – eller lite sämre.

Det gäller politiker och ledarskribenter så väl som anonyma personer på diskussionsforum på nätet. Det som finns på nätet, stannar inte på nätet, vilket vissa verkar tro. Det människor upplever tar de med sig vart de än går.

Ju mer vi-och-dom-tänkande vi för in i debatten, desto mer av det får vi. Människor grupperas ofrivilligt av andra eller sluter sig självmant inne bland likasinnade. Klyftorna växer mellan människor och det blir färre tillfällen till möten över gränserna. 

Är det verkligen så här vi vill ha det? Betänk att barn inte gör som vi vuxna säger att de ska göra, utan som vi gör.

Klyftorna växer mellan människor och det blir färre tillfällen till möten över gränserna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.