Krönika
Vårdmetoder
19 mars 2019 kl 05:10

Ivo lär inte korka upp champagnen

KAM-utredningen väntas föreslå att Inspektionen för vård och omsorg får i uppdrag att granska alternativmedicinen. Myndigheten lär inte jubla över de nya arbetsuppgifterna, men att det behövs upprensning i floran av alternativa metoder är uppenbart. Den bör också fasas ut ur den skattefinansierade vården. 

Kjell Asplund är en imponerande person, han är mannen som det kallas på i svåra frågor: medicinprofessor emeritus, tidigare generaldirektör vid Socialstyrelsen, ordförande i Statens medicin-etiska råd (Smer), haveriutredare efter skandalerna kring Thomas Quick och Paolo Macchiarini.

Snart kommer han presentera den statliga KAM-utredningen, KAM som i ”komplementär och alternativ medicin”. Några idéer från utredningen har i förtid nått media, som att Inspektionen för vård och omsorg, (Ivo), skulle kunna få i uppdrag att granska även alternativmedicinare, och att åldersgränsen i kvacksalverilagen borde höjas.

Trots viss tillnyktring under senare år är Miljöpartiet fortfarande ett parti välvilligt inställt till alternativmedicin. Det skiner igenom i utredningsdirektiven som drömmer om att alternativmedicin i framtiden kan ”bli en värdefull del av den etablerade vården” då KAM bidrar ”med ett holistiskt synsätt, till skillnad från den etablerade hälso- och sjukvården”. (Det är svårt att uppfatta det sista som annat än en förolämpning.)

Både bland alternativmedicinare och MP-politiker som Stefan Nilsson knöts stora förhoppningar till KAM-utredningen. Man såg nog framför sig att utredningen skulle inspireras av Norge och föreslå särskilda statliga forskningscenter och statlig konsumentupplysning om alternativmedicin. Så blir det knappast.

Utredningen kommer säkert att föreslå en modernisering av kvacksalverilagstiftningen som i allt väsentligt har varit likadan sedan 1960: Enbart legitimerade vårdgivare får behandla barn under åtta års ålder. Dessutom är vissa specificerade sjukdomar hos vuxna också fredade från kvacksalveri.

Men det finns ingen logik i att alternativmedicinare i dag inte får behandla exempelvis cancer, epilepsi och diabetes, samtidigt som det är fritt fram vid andra tillstånd som MS, Parkinson, autism, schizofreni, SLE, hjärtsvikt, astma och mängder med andra allvarliga sjukdomar.

Det inte troligt att Ivo korkar upp champagnen om tillsynen av alternativmedicinen hamnar på deras redan överfulla skrivbord. Efter att inflödet av klagomål ökat för varje år blev lösningen på överbelastningen från och med förra året att anmälningar i regel ska hanteras av vårdgivaren själv. Ivo ska koncentrera sig på att utreda de allvarligaste fallen där patienter skadats eller avlidit.

Det finns ett antal legitimerade vårdgivare som genom åren sysslat med ”alternativ” i stället för vetenskapsbaserad medicin. Myndigheterna har i regel sett mellan fingrarna med detta så länge som ingen kommit till skada och det spelats med öppna kort så att patienten varit medveten om att det var alternativ och inte normal vård som erbjudits. 

Skälen till denna passivitet är att när väl Socialstyrelsen försökt dra in legitimationer så har ibland högre instans godkänt att läkare ordinerar homeopatiska mediciner och att sjuksköterskor sysslar med zonterapi. Till och med den i media kände ”analmassören” fick sin läkarlegitimation tillbaka. 

Att Ivo ska kunna rensa upp i den vildvuxna floran av alternativa behandlingsmetoder är att hoppas för mycket. Det går knappast att hindra folk från att köpa placebo eller gripa efter halmstrån när de använder sina egna skattade pengar. Låt oss hellre se till att fasa ut alternativmedicinen ur den skattefinansierade vården. Heder åt regionrådet Anna Starbrink (L) som stängde kranen för antroposofiskt kvacksalveri.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.