Krönika
Sverigedemokraterna
23 december 2019 kl 05:00

Inte bara dåligt att tiotalet var SD:s

Skribent

Nils Karlsson
fd kommunalråd (MP), föreläsare och filosof

Det här är en opinionstext

2010-talet har varit SD:s årtionde. Men kära alla andra partier, det är inte bara dåligt. 

Årtiondet närmar sig sitt slut och decenniets sista år har varit ett av de inrikespolitiskt mest revolutionerande. På gott och ont. De politiska diskussionerna, det politiska spelet och den offentliga debatten har precis som alla decenniets andra år mångt och mycket kretsat kring Sverigedemokraterna. Partiet kom in i riksdagen 2010 och har, inte så mycket på grund av sig själva som på grund av andra partiers agerande, blivit politikens centrum.

Frågan som ställts i tio år har inte varit hur de olika partierna vill förändra Sverige, utan hur de ställer sig till SD. När ett parti blir det enda alla pratar om är det inte konstigt att det växer. 2010-talet har varit SD:s årtionde och 2019 är det mycket möjligt att SD är Sveriges populäraste parti. Och, kära alla andra partier, det är inte bara dåligt

Det pratas om en normalisering av SD. Detta ska vara något andra partier gör genom att prata med i stället för om SD. Det pratas om att partier anpassar sin politik så att den liknar SD:s för att locka tillbaka väljare. Sanningen är att ja, de flesta partier har intagit en något mindre generös hållning till invandring. Men sanningen är också att inget parti har anpassat sig mer än vad SD har gjort. När det för svensk politik revolutionerande konservativa blocket tar form utmärker sig partiet genom att vara marginellt mindre för invandring än kompisarna i Moderaterna och Kristdemokraterna.

Politiskt, om än inte ideologiskt, har SD blivit ett parti som andra. Och, kära alla andra partier, det är inte bara dåligt.

SD är såklart inte som alla andra partier. Bara en sådan sak som att det aldrig dyker upp före detta partiledare på landsdagarna och vinkar till publiken säger mycket. Andra partier finner en plats för sina tidigare ledare att hedras och lyssnas på. SD har uteslutit alla sina före detta partiledare utom den som frivilligt, mitt i en mandatperiod som riksdagsledamot, hoppade över till ett av det bisarrt nog uteslutna ungdomsförbundets nybildade parti. 

Under 2010-talet har svensk politik gått från två block till tre. Det finns ingen som tvivlar på att M och KD vill ta makten med SD som stöd eller koalitionspartner. 2019 blev året då det konservativa blocket blev definierat. Och, kära alla andra partier, det är inte bara dåligt.

För när SD nu är ett parti bland andra – officiellt med i ett tänkt regeringsunderlag – så funkar inte offerkoftan längre. Inte heller prat om mobbning. SD är inga underdogs som inte får vara med i diskussionerna. SD är en reell maktfaktor och måste börja agera som det också. Journalister bör givetvis fortsätta att skriva om sverigedemokrater som råkar komma ut som rasister på sociala medier – men de måste också granska politiken. Konsekvenserna av politiken, inte bara i invandringsrelaterade frågor. 

2019 var verkligen SD:s år och 2010-talet SD:s decennium. Om vi väljare börjar behandla partiet som det regeringsalternativ det nu är så kommer inte 2020-talet lika andefattigt att kretsa kring det som 2010-talet gjort.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 23 december 2019 kl 05:00
Uppdaterad: 27 december 2019 kl 09:59

Skribent

Nils Karlsson
fd kommunalråd (MP), föreläsare och filosof