Arbete

Instegsjobb hopplöst passé i robotsamhället

Mänskligheten står inför ett paradigmskifte. Robotiseringen berör inte enbart monotona arbetsuppgifter inom industrin, utan även mer avancerade yrken.
Gästkrönika

Nyligen sjösatte Centerpartiet kampanjen Låt inte Sverige klyvas. Annie Lööf beskrev målande vid partiets kommundagar i Göteborg den växande tudelning ”som drabbar både byar som avfolkas och förorter där ilska och vanmakt växer.” Sverige är större än Stureplan. Jobben är nyckeln till delaktighet och integration slog hon fast.

Centerns mirakelmedicin är det-måste-bli-billigare-att-anställa-pillret. Ingångsavdrag heter det på centerpartistiska. En företagare som anställer någon ny på arbetsmarknaden slipper arbetsgivaravgiften i två år. Just nu finns det runt 100 000 lediga jobb trots att arbetslösheten är hög. De kvalifikationer som efterfrågas matchar ofta inte de arbetslösas. Det är uppenbart att fler enkla arbeten måste skapas. Sverige har lägst andel okvalificerade jobb i EU. Det är naivt att tro att hela arbetslösheten kan utbildas bort.

Centern hävdar att deras reform kan trolla fram 60 000 jobb. Det låter ju toppen om det inte var för detaljen att regeringen redan frestar arbetsgivare med generösa subventioner. På de rödgrönas pillerburkar står det istället för ingångsavdrag snarlika namn som ”instegsjobb” och ”nystartsjobb”. Skattebetalarna betalar 80 procent av lönen för ett instegsjobb och vid nystartsjobb erbjuds statligt bidrag motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften. Ändå har vi hög arbetslöshet bland de med låg utbildning. Och det kan bli värre. 

Makthavare, från vänster till höger, behöver lyfta blicken från det arbetsmarknadspolitiska medicinskåpet. Artificiell intelligens (AI) och robotar är inte längre science fiction. Mycket snart kommer allt fler arbetsuppgifter skötas av smarta robotar som kommunicerar med andra maskiner. I Kina automatiseras hela fabriker. I staden Dongguan har en fabrik som tillverkar mobiltelefoner ersatt 90 procent (590 personer) av den mänskliga arbetskraften med robotar. Direktören Luo Weiqiang är nöjd med att både lönsamheten och kvalitén stigit rejält och förutspår att den mänskliga bemanningen skärs ner till ynka 20 lönearbetare.

Skogiganten Adidas har deklarerat att man drar tillbaka tillverkning i Asien eftersom det är ännu billigare med robotfabriker i Europa och USA. Adidas spar tid och pengar på att de trendkänsliga fotbeklädnaderna tillverkas närmare slutkonsumenterna. 

Automatisering av mänskligt arbete är inte av ondo, det har lett till både ekonomisk utveckling och säkrare arbetsförhållanden. Det är bättre att små barn går i skolan och maskiner väver mattor. Lärdomar från historien är att nya branscher och yrken kommer skapas som vi inte ens kan drömma om idag. 

Men mänskligheten står inför ett paradigmskifte. Robotiseringen berör inte enbart monotona arbetsuppgifter inom industrin, utan även mer avancerade yrken. Robotar kan diagnosticera patienter snabbare än läkar. Och behövs taxichaufförer när vi får självkörande bilar? Arbetslinjen och skattedopade politiska verktyg som ingångsavdrag, instegsjobb och nystartsjobb kan snabbt bli hopplöst passé. De folkvalda måste på allvar förbereda oss för robotsamhället. Det brådskar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.