Jordan B Peterson Hela debatten

Ingen vill samtala med Jordan B Peterson

Kontroverserna kring Jordan B Peterson handlar mer om positionering än om intellektuellt grundad motvilja. När Annie Lööf gav honom mothugg i Skavlan nyligen var det på poänger som hon troligen hade kunnat göra själv - om hon hade diskuterat med Stefan Löfven istället. 

Journalisten Cathy Newman, ankare och intervjuare på brittiska Channel 4, blev världsberömd efter en intervju med Jordan B Peterson – den kanadensiske psykologen och författaren som fått global kultstatus som föreläsare. Peterson var på turné i Storbritannien för att lansera sin bok i början av året, och Newman hade uppenbarligen föresatt sig att sätta dit honom i sändning. Under intervjun – som vid det här laget har över tolv miljoner visningar på Youtube – visade sig Newman inte bara vara illa påläst och okunnig om de ämnen som Peterson skriver om och uttalat sig i. Hon lyckades också ett antal gånger grovt missuppfatta och feltolka vad Peterson hade att säga.

Resultatet var inte bara ett enskilt haveri för en brittisk journalist på en brittisk TV-kanal. Det var ett misslyckande som var symptomatiskt för ett journalistiskt arbetssätt som är lätt att känna igen också för en svensk: Journalisten, i detta fall Cathy Newman, tycker och känner rätt, och därmed inte bara kan utan också bör sätta dit en intervjuperson som tycker fel.

Nu har Jordan B Peterson alltså varit i Sverige. Han är kontroversiell, eftersom hans bok, Tolv livsregler, och föreläsningarna på Youtubekanalen bygger på resonemang som bland annat ifrågasätter socialkonstruktivistiska idéer om mänskliga sociala hierarkier och könsskillnader. Dessutom ser många med misstänksamhet på hans klassiska husmorsknep för att lyckas livet och vara en bättre människa: Stå rakt med axlarna bakåt. Städa ditt rum. Sopa rent framför din egen dörr innan du kritiserar andra. Istället för att inse att Petersons råd skulle kunna göra livet både bättre och lättare för de många unga män som idag mår dåligt – eller för den skolpersonal som idag möter och får handskas med dessa unga män, så anses dessa enkla och rimliga tips utgöra höjden av farlig konservatism.

Hos Skavlan förra fredagen placerades så Peterson tillsammans med Centerledaren Annie Lööf, för en diskussion bland annat om könsskillnader. I samtalet som följde lyckades Skavlan och SVT – snart ett år efter Cathy Newmans platta fall i Channel 4 – upprepa samma slags journalistiska misslyckande. Varken Skavlan eller Lööf kunde förhålla sig ens till Petersons teoretiska distinktion i diskussionen om kvinnors karriärutsikter: Nämligen den mellan likhet i möjligheter, och likhet i utfall.

Att den tidigare randianen Annie Lööf plötsligt satt och gav mothugg på resonemang om att lika möjligheter är mer centralt än lika utfall får anses särskilt anmärkningsvärt eftersom den diskussionen i en svensk kontext har brukat ske mellan vänsterpolitiker och borgerliga dito. Hade Lööf diskuterat med Stefan Löfven hade hon högst troligt intagit positioner liknande Petersons, men nu handlade det ju - precis som i fallet Cathy Newman – om att positionera sig i förhållande till honom. Avsikten var inte att begripa vad Peterson försökte säga, utan att sätta dit honom.

Samtidigt saknas det knappast teman hos Peterson som kan vara föremål för kritiska frågor. Biologer ifrågasätter de slutsatser han drar om mänskliga hierarkier utifrån evolutionärbiologiska resonemang (de berömda humrarna). Allt detta kan man ha upplysta samtal om, förutsatt att man är intresserad av sådana samtal.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.