Läromedel

I skolan borde läroböcker prioriteras framför iPads

Det är inte längre givet att alla elever har tillgång till egna läroböcker. Många skolor väljer tvärtom bort att köpa in skolböcker. I stället satsas det stora pengar på att elever ska få tillgång till digitala verktyg. Men de enda som vinner på att iPads får gå före läromedel är IT-företagen. Eleverna förlorar.

Gästkrönika

Det kan tyckas självklart att alla elever har egna läroböcker och att lärarna i sin tur använder dem som stöd till undervisningen. Inte minst om man vill säkerställa en viss nivå av likvärdighet och kvalitet i skolsystemet. Men så är dock inte fallet. Under de senaste decennierna har nämligen läromedlen hamnat i skymundan i såväl skoldebatten som i klassrummen. Många skolor har rentav valt bort att köpa in böcker till eleverna, vilket är ett långt större problem än vad många tror.

Tim Oates, forskare vid Cambridge, presenterar i debattantologin Den nya läromedelsdebatten belägg för att högkvalitativa läromedel är en viktig del av de internationellt högpresterande utbildningssystemens DNA. Pisa visar exempelvis hur en tredjedel av variationen i kunskapsresultat i matematik kan förklaras av tillgången på adekvata läromedel. Det är inte konstigt. Bra, kvalitetsgranskade läromedel som förfinas över tid i samarbete med lärare kan förbättra undervisningen genom att tillhandahålla lektionsmallar, ämnesinnehåll och genomtänkta övningsuppgifter.

Det är därför oroväckande när rapporter visar hur skolor slopar läromedel för köp av datorer. En viktig förklaring till det är att elevdatormarknaden är enormt lukrativ. Det finns stora pengar att tjäna. Det har datorföretagen insett, och spenderar således stora summor pengar på intensiv lobbyism gentemot huvudmän, skolkoncerner och politiker. Men de enda som vinner på att skolor prioriterar iPads framför läromedel är IT-företagen. Eleverna förlorar.

Allt fler har dock insett att inköp av digitala verktyg inte leder till höjda kunskapsresultat och vikten av kvalitativa läromedel lever kvar, trots att internet finns i var mans ficka.

Samtidigt finns det många tongivande röster i det svenska skolväsendet som uppvisar en rentav läromedelsfientlig inställning. Skoldebattören Per Kornhall förklarar i antologin hur den fientliga inställningen har sitt ursprung i de progressiva idéer om utbildning som har dominerat i skolväsendet under en lång tid. Flera illustrativa exempel på hur det kan låta när auktoriteter i skoldebatten har uttalat sig om läromedel presenteras. Lena Hjelm-Wallén, tidigare skolminister på 80-talet, sa exempelvis att ”…läromedel verkar styrande och konserverande, då det gäller val av stoff i undervisningen”.

Därtill har Kornhall återfunnit den fientliga inställningen mot läromedel i dagens lärarutbildning. Jag känner igen det. Där talade man i termer av ”läromedelsstyrd” undervisning, vilket får mig att tänka på robotlärare utan autonomi – inte direkt eftersträvansvärt.  Istället hyllas lärare som skapar sina egna läromedel. De anses vara kreativa, nyskapande och självständiga. Men det är fel. Oates forskning visar att de bästa lärarna världen över stödjer användningen av högkvalitativa läroböcker.

Att enskilda lärare ska ägna dyrbar tid åt att skapa egna läromedel, eller själva ansvara för att kontrollera kvaliteten på de läromedel som finns tillgängliga, är slöseri med tid. Att köpa in laptops utan att fylla dem med innehåll är även det ett slöseri. Skolan borde göra mer utav det som faktiskt fungerar. Varför inte börja med att köpa in vanliga tryckta läromedel av hög kvalitet?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.