Hyperloop smartare än snabbtåg?

Vagnar som drivs av el och färdas i vacuum i slutna rörsystem och som möjliggör hastigheter på 1 200 km i timmen. Kanske är det detta vi ska diskutera istället för höghastighetstågens vara eller icke vara.
Krönika

Det är drygt ett halvt århundrade sedan de första höghastighetstågen lanserades i Japan. Redan när infrastrukturminister Anna Johansson (S) tillträdde var hon tydlig med att Sverige bör investera i tekniken. Det svenska järnvägsnätet är rejält eftersatt och det finns stora investeringsbehov. Förutom de välkända problemen med bristande underhåll är också kapaciteten för låg på många håll. En av de stora vinsterna med höghastighetstågen är miljön om fler resenärer kan lockas att ta tåget än flyg och bil. En annan fördel är att pendling skulle förenklas i bostadsbristens Sverige. 

Fortfarande är det högst oklart om det blir några höghastighetsbanor i Sverige. Finansieringen är oklar och kostnaderna är enorma. Flera tunga kommunalråd har därför riktat kritik mot projektet. Trafikverket uppskattar notan till någonstans mellan 190 och 320 miljarder kronor. Regeringen har därför deklarerat att man vill ha en tydligare bild av kostnaderna innan man går vidare med beslut om den nya höghastighetsbanan. Det är klokt. 

En uppenbar fara är att vi bygger fast oss i en föråldrad och dyr infrastruktur. Om eldrivna bilar och bussar slår igenom på bred front kan transporter förändras drastiskt och fler tekniska landvinningar är i sikte. Superentreprenören Elon Musk, grundare till elbilsbolaget Tesla och det allt mer framgångsrika rymdbolaget SpaceX, har tagit initiativ till Hyperloop. Ett transportsätt som kan komma att revolutionera hur mänskligheten färdas även om det låter som science fiction. Snabbare, enklare, billigare, miljövänligare och oberoende av snö eller blöta löv på något spår.

Hyperloop är en sorts hybrid mellan rörpost och Concorde, vagnar som drivs av el och färdas i vacuum i slutna rörsystem, vilket möjliggör svindlande hastigheter på 1 200 km i timmen. Norrtälje-Åland beräknas till exempel bara ta en ynka 15 minuter. Infrastrukturministern och Trafikverket bör noga bevaka ett event som anordnas i Las Vegas den 10 och 11 maj då Hyperloop presenteras.  

Det är ett tidigt visionsarbete just nu. Men det här är tekniskt möjligt, precis som Öresundsbron och tunneln under Engelska kanalen, anser teknologie doktor Björn Hasselgren som är forskare på Tekniska högskolan i Stockholm, expert på transportsystem och tidigare ordförande i Infrastrukturkommissionen.

President Obama och hans infrastrukturminister håller sig väl underrättade om Hyperloops konceptutveckling. Slovakiska staten har prospekterat en hyperloop och finska regeringen är beredda att investera hundratals miljoner i en hyperloop mellan Finland och Sverige. 

I höst lägger regeringen fram sin infrastrukturproposition och 2018 ska ny en nationell transportplan antas. Det uppenbart att Sverige behöver effektivare och mer miljövänlig kollektivtrafik. Det är fullt möjligt att det är smartare att satsa på Hyperloop än höghastighetståg. Minister Anna Johansson och Trafikverket måste boka in 10 och 11 maj i kalendern och rikta blickarna mot Nevada. Framtiden kan vara här fortare än vi anar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.