Krönika
Sjukvård
23 juni 2016 kl 07:01

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Homeopatins kritiker bör begrunda vårdskadorna

Högst andel undvikbara vårdskador finns i den sjukvård som mest berömmer sig av att stå på vetenskaplig grund. Det är ett faktum värt att begrunda för kritiker av homeopatin.

Skolmedicinen bekämpar de homeopatiska läkemedel som används i antroposofisk medicin. Den av patienterna högt värderade Vidarkliniken i Järna är ständigt hotad, trots omvårdnad på en nivå som få kan konkurrera med. Den sidan av vården har lågt anseende eftersom den är svår att forska kring.

Att patienter och brukare uppskattar en verksamhet är inget argument, hur mycket det än talas om ”partnerskap”, ”patientcentrering” eller ”brukarmedverkan”.

Det hela ter sig extra besynnerligt för den som följer nyhetsbrevet Vetenskap & Praxis, Information från SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Ett återkommande tema är det bristande vetenskapliga stödet för metoder som används i vården, i årets nr 1 bland annat om diagnostiken.

I Sverige används ett sextiotal skattningsformulär för depression och mani, men få är vetenskapligt utvärderade. Endast ett par har visats ”vara både känsliga och träffsäkra”. Samma osäkerhet gäller bedömning av självmordsrisk, där ett flitigt använt formulär ”är mycket okänsligt och oftast missar suicidbenägenhet”.

Sedan ett år har SBU:s uppdrag utökats till att omfatta även socialtjänsten, en välkommen breddning som synliggör ihåligheten i allt tal om vetenskaplighet. Många faktorer samverkar i socialt arbete, framhåller SBU:s projektledare Sten Antilla och professorn i socialt arbete Björn Blom.

Fattigdom, missbruk, sociala problem, hemlöshet, vad beror på vad? Det är ont om pengar till forskning: ”SBU står därför inför uppdraget att vaska fram kunskaper av värde för socialtjänsten ur ett relativt litet antal olikartade studier.”

”Det kommer därför att krävas ett visst arbete med metodutveckling”, konstaterar artikelförfattarna. Inom socialtjänsten är vetenskaplighet alltså en nyhet sedan 1 juli 2015. Hittills har socialnämndernas politiskt betingade tycke och tro fått styra.

Det gäller missbruk och utanförskap, funktionshinder, arbete med barn och unga samt hela äldreomsorgen, med grundläggande frågor som mat och kosttillägg, till exempel ”hur rutinerna ser ut och hur måltidsmiljön upplevs”. Äldres näringsintag är grunden för deras hälsa, men hittills har ingen myndighet haft ansvar för den frågan.

När det vi stoppar i oss kallas ”läkemedel” ska det vara vetenskapligt utprovat. Ändå är det väl dokumenterat att läkemedel ofta ger upphov till direkta skador (för att inte tala om missbruk). Enligt SKL:s nya studie Skador i vården - utveckling 2013-2015 drabbas 10 000 patienter årligen av läkemedelsskador. Och den kategorin minskar inte, som andra vårdskador. Psykiatrin ingår inte i studien, trots svåra läkemedelsskador.

Sammanlagt skadas årligen 100 000 i vården. Vårdtiderna förlängs med 800 000 extra vårddygn, främst genom vårdrelaterade infektioner. Kostnad: 7 miljarder. De som ”utlokaliseras”, det vill säga på grund av platsbrist hamnar på ”fel” avdelning, löper fördubblad risk.

Detta är vanligast på universitetssjukhus, ett faktum att begrunda för kritiker av homeopatin. SKL:s studie visar att högst andel undvikbara vårdskador finns just där, i den sjukvård som mest berömmer sig av att stå på vetenskaplig grund. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 23 juni 2016 kl 07:01
Uppdaterad: 27 mars 2019 kl 13:29

Skribent