Upphandling

Hellre vetenskap än MP:s känslor

Kommuner och landsting hakar gärna på olika trender. Ekologisk mat, verkningslösa jippon som Earth hour, eller motstånd mot genmodifierade produkter kanske ”känns” bra. Men våra beslutsfattare borde i första hand luta sig mot vetenskap. \
Krönika

Några forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) efterfrågade nyligen ”ett vetenskapsbaserat jordbruk utan ideologiska förtecken”. Enligt artikelförfattarna, aktuella med boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke förlag), är i stort sett alla våra vanliga föreställningar om ekologisk odling felaktiga. Ekomaten är varken bättre som livsmedel eller bra för miljön, skrev de och lyckades reta upp både SLU–kollegor och andra ekovänner.

Två av forskarna ställde upp i torsdagens SVT Debatt och fick möta argument som att deras deltagande i den offentliga debatten är ”löjeväckande”. De skapar förvirring, påstod en man, tillika talesperson för ”Dyrare mat, nu”. En ekokonsument sa sig känna att hon är ”rättvis och hållbar”.

Forskarduon från SLU gjorde i programmet tappra försök att svara på kritiken. En av dem betonade att alla som vill naturligtvis får köpa ekologiskt om de vill, men att man kan fråga sig om samhället ska subventionera ekologiskt med miljardbelopp, om skolor och andra offentliga aktörer bör ha som mål att köpa in minst 20 eller 25 procent ekologiskt.

Enligt Lantmännens riksförbund lade den offentliga sektorn 1,6 miljarder kronor på ekologisk mat under 2012. Det finns förstås fördelar med ekologiskt, och ekologiskt odlat är säkert bra i en del sammanhang. Men är det alltid det och per automatik? Nej. Dessutom: när kommuner premierar ekologiska odlare drabbar det dem som inte är det. Därför är det viktigt att politiker och andra beslutsfattare funderar igenom beslut, snarare än hoppar på alla trender som känns bra, ligger i tiden eller ”ser bra ut”.

Ett mindre allvarligt fenomen som Earth hour – manifestationen som går ut på att släcka ljuset under en timme för att uppmärksamma klimatet - visar hur snabbt det kan gå när kommuner tävlar i att vara duktiga. 2008 deltog en svensk kommun, i år deltog 241 kommuner. För vem är emot bra klimat? Och vem kan ha något emot bra livsmedel?

Allra duktigast är trendmedvetna Miljöpartiet. Partiet vill att Sverige – ja, hela EU – på sikt endast ska ha ekologisk matproduktion. Tron på ekologiskt har gått så långt att till och med kulturministern, Alice Bah Kuhnke, menar att kulturen behövs för ett “ekologiskt hållbart samhälle” (DN, 5/11). Ekologiskt tycks vara svaret på allt.

Det är ingen slump att det är just Miljöpartiet som ändrar Sveriges vettiga hållning till genetiskt modifierade produkter (GMO). Ekot rapporterade häromdagen att vi numera, med MP i regeringen, inte följer de expertråd som resten av EU har godkänt. ”Vi har inte följt den vetenskapliga linjen, som varit brukligt i Sverige”, sa statsinspektören vid Livsmedelsverket som representerade Sverige vid den senaste omröstningen.

Miljöpartiets ideologiska motstånd mot GMO tillåts med andra ord gå före vad forskningen säger.

Politik är förstås mer än forskning och vetenskap. Men när valet står mellan fakta och vad politiker känner, eller vad kommuner tycker är trendigt för stunden, borde svaret vara givet: känn mindre - och lita mer på vetenskapen.

Därför är det viktigt att politiker och andra beslutsfattare funderar igenom beslut, snarare än hoppar på alla trender som känns bra, ligger i tiden eller ”ser bra ut”.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.