Gör som IKEAS chefer – byt jobb!

Det är nyttigt både för individer och organisationer att folk byter arbetsuppgifter ibland. Inte minst för att det lär oss att alla är ersättningsbara.
Krönika

En av anledningarna till att jag slutade med politik för snart ett år sedan och gick tillbaka till skolbänken är att jag tror att det är bra att inte rota sig för länge i samma roll. Jag tror att oavsett vad vi gör så blir samhället bättre av att vi flyttar på oss ibland. Det gör att vi utmanar oss själva – och skapar möjlighet för våra organisationer att få in nya tankar och idéer.

Jag tror att IKEA har en klok rotationsprincip för sina chefer som går ut på att de efter 3-4 år på en chefsposition flyttas till ett annat uppdrag – och då ska hen också ska ha hittat potentiella efterträdare till sig själv bland personalen. Företagets tidigare HR-chef Fredrik Adolfson har förklarat att systemet ger en rad fördelar: cheferna blir mer kreativa eftersom de ställs inför nya utmaningar, det skapas inga ”proppar” i systemet och risken för ”kompisrekryteringar” minskar eftersom kontaktytorna inom organisationen ökar. 

Jag tänker också att det skapar en mänskligare arbetsplats när man institutionaliserar att vi alla faktiskt är möjliga att ersätta. Det gör det tydligt att även du som chef till exempel kan ta ut föräldraledighet, gå ner i arbetstid eller på andra sätt premiera andra delar av livet än jobbet. Det kan vara väldigt nyttigt att känna tillit till att man är utbytbar.

I svensk politik är det Miljöpartiet som gjort idén om rotationsprincip till sin. När partiet bildades roterade de tyngre uppdragen flera gånger om året. Det visade sig vara lite väl radikalt och i dag har man en rotationsprincip på mellan nio och tolv år för de olika uppdragen. Efter den tiden får man hitta andra sysselsättningar. Jag är förvånad att inte fler partier följt det gröna exemplet. 

Påfallande ofta har jag suttit i panelsamtal om demokratifrågor som bristen på ungdomar inom politiken eller ojämställda offentliga bolagsstyrelser och fört fram rotationsprincipen som en bidragande faktor till att de gröna är förhållandevis framgångsrika i sådana frågor. När man har en naturlig rotation så är det lättare för valberedningar att öka jämställdheten och förbättra mångfalden. Andra partiers företrädare brukar bejaka problemet, men ge uttryck för att man inte skulle kunna inför något liknande i deras partier, eftersom de som sitter på uppdragen sällan vill dela med sig av makten.

Jag är också förvånad att Miljöpartiet inte har skärpt sina regler. För även inom de gröna ser vi nu personer som försörjt sig som heltidspolitiker i decennier genom att flytta mellan olika uppdrag. Att gå från kommunalråd till riksdagen till EU-parlamentet eller tvärtom är för mig ett sätt missbruka rotationsprincipen. Poängen var ju att få in personer som har nya perspektiv för partiet, inte återanvända de gamla perspektiven på nya uppdrag.

Med den här texten tackar jag för mig som Dagens Samhälle-krönikör. Jag vill tacka tidningen för möjligheten att få låna den här plattformen under en tid. Tack också till alla som har läst, delat och kommenterat mina texter, att följa diskussionerna efteråt har varit det roligaste i krönikörsrollen. Nu roteras jag ut från det här uppdraget - och ett andra vassa pennor kliver på. Precis som det ska vara.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.