Glöm tanken på att rösta via nätet

Valproceduren är en relik med handräkning av pappersröster i slutna kuvert. Och så ska den förbli. Låt drömmen om att vi väljare ska kunna rösta via valmyndighetens sajt förbli en dröm.

Den viktigaste nämnden i en kommun är valnämnden, denna kombinerade barnmorska och bödel för alla förtroendevalda i den svenska demokratin. Här börjar all politik. Den stora apparat som praktiskt genomför valen ute i minsta buske i landet och sedan genomför den preliminära rösträkningen, detta lokala ansvar ligger på de kommunala valnämnderna.

Men det är slitsamt, och i år får nämnderna jobba ovanligt hårt. Proceduren framstår som föråldrad. Medan vi numera deklarerar med ett SMS är valproceduren en relik: handräkning av pappersröster i slutna kuvert som får sprättas upp ett efter ett.

Gång på gång dyker frågan upp om inte denna mossiga metod borde moderniseras. Är det inte bara teknikfientlig nostalgi som får oss att envisas med pappersröstandet? Vallagskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2013:24) att e-röstning på försök ska erbjudas i valet 2018 som en alternativ röstmetod vid sidan av de befintliga metoderna. Borde det inte vara effektivt, tillgängliggörande och en lättnad för valnämnderna, om man bara får tekniken att fungera?

Nej, jämförelsen mellan att deklarera och att rösta haltar, för problemen som ska lösas är principiellt annorlunda. När jag lämnar i en deklaration behöver jag bara få ett kvitto på att min deklaration är mottagen och en spärr som förhindrar andra att lämna in saker i mitt namn. Men att rösta tillför fler aspekter som är svåra att förena.

1. Jag måste veta att min röst kommer att bli räknad en och endast en gång.
2. Samtidigt måste jag kunna veta att alla andra röstberättigades röster också blir räknade en och endast en gång. (Räkningen av andras röster angår ju även mig. Att andra har fått ett kvitto på sina egna röster räcker inte för att lösa detta.)
3. Detta ska ske samtidigt som det ska vara omöjligt för mig eller andra att spåra enskilda röster till enskilda röstberättigade.
4. Proceduren måste ha synnerligen hög driftsäkerhet.

Redan dessa fyra krav är mycket svåra att uppfylla samtidigt och gör e-röstning till ett väsentligt knepigare problem än e-deklarationer, bankomatkort och annat. Men till dessa krav kommer det avgörande hindret som jag menar gör e-röstning direkt olämpligt:

5. Proceduren måste vara begriplig och verifierbar även för en lekman.

I dag är Sverige ett högtillitssamhälle och den politiska konfliktnivån är måttlig. Men våra viktigaste demokratiska procedurer kan inte förutsätta att detta vackra väder alltid kommer att bestå. Därför måste det vara möjligt för envar att följa och rekonstruera hur valen och rösträkningen genomförs. Men hur skulle det någonsin kunna vara möjligt, annat än för ett fåtal specialister, att verifiera valresultat som bygger på algoritmer som finns inlagda i röstningsdatorer? Vad finns mer inlagt i dessa datorer? frågar sig snart någon. Kontroversiella valresultat skulle vara vidöppna för konspirationsteorier, särskilt som systemet blir både centraliserat och tekniskt obegripligt

Än så länge har förslaget om e-röstning blivit liggande på Justitiedepartementet och har inte synts till i någon proposition. På goda grunder, tycker jag. Det är förståeligt om våra kommunala valnämnder drömmer om digitala rösträkningsreformer nu när det snart är dags att genomföra det andra valet på mindre än ett halvår. Men håll ut! Även om det känns gammalmodigt är de där pappersrösterna som ni sitter och räknar den mest tillförlitliga metod vi har.

Den viktigaste nämnden i en kommun är valnämnden, denna kombinerade barnmorska och bödel för alla förtroendevalda i den svenska demokratin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.