Skolval

Förbättra skolvalet – ett väl utbildat land tjänar alla på

Skolpolitiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. Men en stor del av skolpolitiken är kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är S i Malmö, som valt att rikta om skolvalet i en mer integrerande riktning. Bland annat satsar man på att bygga skolor i gränsområden mellan stadsdelarna, för att elever från olika bakgrunder ska mötas.

Skolverket har nyligen visat att en skolas socioekonomiska sammansättning fått en större betydelse för elevernas betyg. Elever med samma bakgrund får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning än i en skola med mindre gynnsam sammansättning. Betygen för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar påverkas mest.

Det är en närmast djävulsk mekanism, som medför att den skolsegregation som ökat över tid riskerar att bli ännu värre. Vem vill gå på en skola med många resurssvaga elever, om det drar ner ens betyg?

Samtidigt publiceras ny forskning som visar att mindre segregerade skolor verkar bidra till ökad social sammanhållning. Där elevsammansättningen är mer etniskt blandad är olika grupper mer välvilligt inställda till varandra.

Summa summarum: Vårt skolsystem, som drar åt precis motsatt håll, är en sorts perfekt storm för allt som bryter ner det sociala kontraktet. Asocial ingenjörskonst, om man så vill.

Politiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. När en majoritet i befolkningen är kritisk mot vinstdriften i skolan, röstas regeringens proposition ned. Samma öde mötte en annan proposition med försiktiga skrivningar om att skolor ska vara skyldiga att nå en allsidig sociala sammansättning. De ideologiska skygglapparna och de ekonomiska intressena är för starka hos borgerligheten och SD för att göra något åt de uppenbara problemen.

En stor del av skolpolitiken är dock kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är Malmö, som genom enträget arbete höjt sina skolresultat åtta år i rad. Men utmaningarna är fortsatt stora. Därför gör man också kraftfulla satsningar. En av de mest spännande är att man medvetet satsar på att bygga skolor i gränsområden mellan stadsdelarna, för att elever från olika bakgrunder ska mötas. Socialdemokraterna i Malmö vill också bygga fler och större skolor i populära områden.

Skolvalet har hittills fungerat segregerande, men Socialdemokraterna i Malmös strategi är att rikta om samma kraft i en mer integrerande riktning. Inte att lägga ned skolvalet, utan att göra det bättre. Att bygga ut populära skolor är dessutom ett sätt att tillgodose fler elevers önskningar. Att på pappret ha rätt att välja skola gör ju ingen gladare om man i praktiken inte får plats där man vill.

Det finns all anledning att tro att denna strategi dessutom skapar bättre skolresultat. Skolverkets resultat pekar på att det särskilt för resurssvaga elever är gynnsamt att gå på skolor med många resursstarka elever, och forskning från USA pekar på att det långsiktigt gagnar barn att flytta från en fattig till en mer privilegierad miljö.

Men för att verkligen komma åt problematiken måste man förena den politik S i Malmö för med en översyn av såväl närhetsprincip som etableringsregler för fristående skolor. Det behövs ett samlat grepp för att höja skolresultaten för alla, inte bara några.

Det ligger dessutom i allas vårt intresse. Ett väl utbildat land tjänar alla på.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.