De senaste åren har jag varit på många olika möten och utbildningar där frågan om tarmflorans stora betydelse kommer upp. Den påstås utöva betydande inflytande på utvecklingen av exemplevis fetma, allergier, eksem, psykiska funktionshinder och rent av allmänt välbefinnande. Jag förblir skeptisk och känner ett behov av att opponera.
För länge sedan var allergi en sällsynt sjukdom; hösnuva beskrevs först på 1800-talet av en engelsk läkare som själv var drabbad. Skälen till att ungefär hälften av nutida västerlänningar får en eller annan allergi är långt ifrån fastställda. Man kan konstatera att fattigdom och kommunism skyddar mot allergi, att de delar av immunförsvaret som är inblandade är de som normalt skyddar oss mot parasiter och maskar. Tidig närkontakt med många snoriga storasyskon och djur skyddar och att lite skit i hörnen i detta fall är en fördel.
”Hygienhypotesen” säger att en alltför ren uppväxt och uppfödning triggar allergier, och rent av autoimmuna sjukdomar. Men hypotesen har sina problem. Barn som ammas får initialt en annan tarmflora än flaskbarn, ändå visade den enda ordentliga experimentella studien av amningens effekter ingen skillnad i allergiförekomst. Barn som föds med kejsarsnitt har i början en annan tarmflora än de som kommit den vanliga vägen, men skillnaden i allergiutveckling är ganska liten, och i en del studier ingen alls.
För ett par år sedan hävdade TV4 och Malou von Sivers att ”Bajstransplantation kan vara lösningen på våra stora folksjukdomar övervikt, diabetes, Parkinson, IBS och kanske till och med autism”. Men det är inte sant. Den enda sjukdom där byte av tarmflora har bevisad effekt är vid antibiotikaorsakade kroniska diarréer.
I det senaste okritiska hyllandet av tarmfloran som panacea (universalmedel) har ekonomen Soki Choi i media fått prata som sin storsäljande bok ”Kimchi och Kombucha - Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”. Den här gången var SVT lika okritiska som TV4. Även om Granskningsnämnden friade programmet ”Fråga Doktorn”, så gör nu ansvarig utgivare en halv pudel.
Förlaget Bonnier Fakta lever inte upp till sitt namn, konstaterar frilansskribenten Christian Dahlström på sin podd Sinnessjukt där han i detalj påvisat det ena faktafelet efter det andra i boken. Barn får inte autism på grund att kejsarsnitt eller antibiotikabehandling givit dem en tillfälligt ändrad tarmflora. Att personer med fetma eller barn med autism ibland har en tarmflora som skiljer sig från medelsvensson beror sannolikt på att de äter annorlunda. Föga talar för att det är tarmfloran som orsakat fetma respektive autism.
Forskargrupper som seriöst undersöker tarmflorans effekter har tyvärr en tendens att i sina spekulationer överbetona sitt forskningsområdes betydelse, en bias de delar med många andra forskare. När media, populärvetenskapliga skribenter och försäljare av ”hälsopreparat” hårdrar teserna ett varv till vilseleds allmänheten till att mat är medicin och att tarmfloran måste pysslas om som en rabatt med rara växter.
Vill du hålla dig frisk bör rökstopp, motion, social samvaro samt måtta med sprit och kalorier vara prioriterat, inte tarmfloran. Har du en sjukdom eller funktionshinder är det inte tarmfloran som skall vara i fokus, och ibland är penicillin helt nödvändigt. Även om antibiotika stökar om i normalfloran brukar biverkningarna extremt sällan vara värre än lös mage eller svamp i underlivet. Du är inte vad du äter. Du är inte vad du skiter.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.