Krönika
Omsorg
15 november 2016 kl 06:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Familjhemsbarnen kommer att kräva svar

Det finns ett antal exempel på barn som farit illa av den nuvarande familjhemskrisen. Om några år är de drabbade vuxna - då kommer de att berätta sina historier och ställa det svenska samhället till svars.

Sydsvenska Dagbladet har under november publicerat en stor granskning av familjehemsplaceringar av barn i Skåne. Hela granskningen ligger på nätet och bör läsas om man vill förstå vad asylkrisen har inneburit i Sverige, och vilka efterverkningar den har fått för samhällets mest sårbara och utsatta.

Det är kommunerna som har det praktiska ansvaret för att ge tak över huvudet och trygghet åt barn som kommit ensamma till Sverige, barn som är uppvuxna i Sverige men som utsatts för våld och övergrepp – och åt vuxna som utger sig för att vara barn för att få bättre chans till asyl i landet. Det är ett system i kris.

Siffrorna är talande:

Eftersom det är kostsamt att hitta och utreda familjehem lägger kommunerna ut uppdraget på privata ”familjehemskonsulenter”. Malmö stads kostnad för familjehem som rekryterats och stöds genom sådana konsulenter har gått från 4,5 miljoner kronor 2015 till 13,4 miljoner bara hittills i år. Familjehem som går via kommunerna får ofta lägre ersättning, i nivå med SKL:s rekommendation om 7 500 till 13 000 kronor per barn och månad. 

Konsulenterna däremot erbjuder familjehemmen en ersättning på uppemot 20 000 kronor i månaden, något man kan göra tack vare att man tar 60 000 per barn och månad från kommunerna. Sydsvenskan granskar bland annat en sådan familjehemskonsulent, ett bolag med en vinstmarginal på 40 procent.

Det finns alltså avsevärda pengar att tjäna på familjehemsmarknaden, både för ”konsulenter” och familjehemsföräldrar. 

En moderat kommunpolitiker i Malmö berättar i Sydsvenskan om valet att sadla om till familjehemspappa till fyra afghanska ungdomar, något som ger en ersättning på drygt 70 000 kronor i månaden.

Intervjun med Malmömoderaten ger en inblick i hur processen för att få ta hand om ensamma barn numera ser ut. Med Malmö stads regler, intervjuer och tester kan det ta fyra månader att få bli familjehemsförälder. Därför kontaktade han i stället ett privat konsulentföretag. ”Allt var klart inom en vecka. Vi blev först godkända för tre månader sedan utreddes vi av socialtjänsten och blev permanent godkända”, förklarar han för Sydsvenskan.

Den sortens byråkratisk smidighet är inte nödvändigtvis eftersträvansvärd när det handlar om omvårdnad av barn. Familjehemsplacering av barn hör till kommunernas svåraste uppgifter, det visste vi redan före familjehemskrisen. Lyssna på Jackie Ferm eller författaren Sofia Rapp Johansson.

Sydsvenskan ger också ett antal exempel på barn som farit illa av krisen: Ett barn placerades i en familj som redan var under utredning av socialtjänsten på grund av misstänkt våld i familjen. I ett fall glömde man under sex månader bort att göra hembesök hos ett familjehemsplacerat barn. Enligt tidningen finns det också uppgifter om misstänkta fall av våld och sexövergrepp mot barn i familjehem.

Om några år är barnen som drabbades av familjehemskrisen vuxna. De kommer berätta sina historier, och de kommer att ställa det svenska samhället till svars.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.